Bostadsbubblan lägesrapport #4

Idag släppte SCB ny statstik för mängden pengar i cirkulation: Ökningstakten av nya pengar, skapade ur luft av privata banker till bostadssektorn fortsätter att falla efter toppnoteringen precis före amorteringskraven infördes.

Lägre tillväxttakt för hushållslån

OBS att den bara minskade med 0,1 procentenheter, från 8,4, till 8,3. Det är inte tillräckligt för att spräcka en bostadsbubbla eftersom det fortfarande skapas ca tusen miljoner kronor varje dag ur luft av de privata storbankerna. Med så mycket pengar ur luft kan bostadspriser inte annat än stiga.

Men, detta är en ny trend, tredje månaden i rad efter amorteringskraven har ökningstakten gått från att konstant öka månad efter månad till att minska månad efter månad. Sprickandet av en bubbla är en process som kan ta 1-2 år. Vid en viss gräns blir ökningstakten för låg för att hålla priserna höga vilket triggar en credit crunch.

Det bör dröja minst 4-6 månader innan vi ser någon större effekt på bostadspriserna om ökningstakten fortsätter falla i den här takten, skulle trenden accelerera så kan det gå fortare så klart.

 

Det enda som håller bostadsbubblan vid liv

“Inflation is like a drug. Its stimulating effect is temporary. Only larger and larger doses can sustain the stimulus, before the chaos of hyperinflation removes all the gains.” – Milton Friedman

Som nämnts i tidigare inlägg har ökningstaken i nyskapade pengar av privata banker avtagit något, men de skapar fortfarande ungefär tusen miljoner kronor varje dag året runt enligt SCB (se länk).

Det är alla dessa pengar som bankerna skapar ur tomma intet som håller den svenska bostadsbubblan vid liv. Utan dem kollapsar hela korthuset. Bostadsmarknadens fundamenta bygger helt på inflöde av tusen miljoner kronor varje dag, skulle denna mängd minska till säg 500 miljoner (halverad ökningstakt) så faller sannolikt priserna.

Tänk dig att du investerar i något med hävstång, som bara håller sitt värde OM det tillförs tusen miljoner nya valutaenheter per dag. Är det en sund investering, är det en investering med ‘god fundamenta’?

Precis som en alkoholist känner sig bra så länge alkoholen går in i kroppen känner sig svenska boprisspekulanter trygga så länge statligt subventionerad falskmyntning fortgår. Det är den där ofrånkomliga baksmällan som bara blir värre och värre ju mer funny money bankerna skapar ur intet eftersom det precis som alkohol skapar obalanser i kroppen.

Just nu ser Sverige ut att må bra, men i själva verket är det bara konstgjort andning.

Bostadsbubblan lägesrapport #3

Ytterligare ett varningstecken för boprisspekulanterna, ny statistik visar att tillväxttakten för hushållens lån/aktiva pengar i cirkulation fortsatt minska sedan amorteringskravet. Det betyder att nyskapade pengar inte kommer in på bostadsmarknaden i lika hög takt. SCB:s hemsida:

Tillväxttakten för hushållens lån minskade

I juli fortsatte den årliga tillväxttakten för hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) att minska. Tillväxttakten uppgick till 7,6 procent, vilket är en nedgång med 0,1 procentenheter jämfört med juni. Nedgången berodde främst på bostadslånen vars årliga tillväxttakt uppgick till 8,4 procent i juli, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med juni.

Tillväxttakten är den viktigaste faktorn för stigande bostadspriser eftersom de nya pengarna späder ut köpkraften på bostadsmarknaden, det vi ser i form av stigande priser. Personer som spekulerar på bostadsmarknaden med stor hävstång (lån) ska bli oroliga när en sådan här trendvändning sker i tillväxttakten två månader i streck. Särskilt när det är just bostadslånen som minskat, 0,2 procentenheter jämför med juni.

Värt att upprepa: det är den här typen av förändringar som kunde ses före stora bostadsbubblor spruckit, t.ex Japan 1990, USA, Spanien, Irland 2008 m.m. Alla stora bopriskrascher föregås av minskat inflöde av nyskapade pengar av banksystemet.

 

Bostadsbubblan lägesrapport #2

Idag släpptes första statistiken för bankernas penningskapande (aka ”utlåning till hushåll) efter amorteringskravet infördes (juni). Tillväxttakten för pengar som används till bostadsrelaterade transaktioner (bostadslånen) minskade för första gången på över fyra år. Länk till SCB:s rapport: Lägre tillväxttakt för hushållslån

I juni hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 7,7 procent. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med maj.

Ökningstakt procent för pengar i cirkulation

Trendvändning för ökningstakten är det första tecknet på att en skulddriven bubbla i ett inflationsbaserat system (ett system som helt bygger på ständigt ökad penningmängd) kan vara på väg att spricka. Prisdata som kom tidigare i juli, för juni månad, visar att priserna på bostäder faller i Sverige:

Snabbaste raset för lägenheter i Stockholm sedan 2008

Alla varningstecken är nu på plats. Det betyder inte att det är nu bubblan spricker. Om bubblan spricker nu beror helt på vilka beslut de penningskapande bankerna tar. Fortsätter de strypa pennningtillgången kommer bubblan att spricka, var exakt smärtgränsen ligger, där penningtillgången är så låg att den triggar en kreditkollaps är svårt att säga, min gissning runt 4-5 procent.

Notera att bankerna skapade 28 miljarder kronor i juni månad, det blir ca 1 miljard kronor varje dag. Det är helt otroligt att det kan tillåtas pågå. Inte bara att det tillåts, det tom pushas och uppmuntras av staten genom monopol och statliga garantier uppbackade av våld. Sjukt land. Hur kunde det bli så här?

Bostadsbubblan lägesrapport #1

Pengarna var faktorn som gjorde att bostadspriserna i Sverige rusade till absurda nivåer, och pengarna kommer även att vara faktorn som får priserna att rasa när bostadsbubblan spricker. Så, för att avgöra huruvida bostadsbubblan toppat eller om den kommer att fortsätta blåsas upp, måste vi titta på hur mycket pengar bankerna skapar. Denna statistik för SCB och publiceras varje månad här på deras hemsida.

Datan som visar penningmängdens volym är ökningstakten för lån till hushåll. Den är dock alltid släpande med en månads fördröjning (trots att Riksbanken ser den i realtid). Senaste statistiken finns här och den visar att ökningstakten accelererade i maj, som var sista månaden innan amorteringskraven infördes.

I maj ökade den årliga lånetillväxten med 0,1 procentenheter jämfört med april. Det innebar att hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) hade en årlig tillväxttakt på 7,8 procent.

Vad som hänt sedan dess (i juni) vet vi först i slutet av juli. Anledningen till att jag inleder en bevakning just nu är pga amorteringskraven, fallande bostadspriser enligt Valueguard (se grafer nedan) och oro i banksystemet. T.ex att europeiska storbanker rasar i värde och brist på kapital hos Nordea m.m. Sådan oro som nu råder tenderar att få bankerna att bli mer restriktiva i sitt penningskapande som i sin tur kan sätta igång en penningmängdskontraktion (lågkonjunktur).

Maj visade att bostadsbubblan fortfarande blåses upp. Men den riktigt intressanta statistiken får vi i juli och jag återkommer med en uppdatering då.

 

Inför den ofrånkomliga svenska bankkraschen (reminder)

En gång till då. Min to do list inför bankkraschen:

Nr 1: Äg inga aktier på svenska börsen eftersom den kommer att krascha oavsett vad som händer i resten av världen.

Nr 2: Hedga portföljen med negativa positioner i banker och försäkringsbolag som har exponering mot bostadslånen. Försäkringsbolaget Fannie Mae föll vid USA:s bankkrasch från 70 till några cent på mindre än ett år, de som hade negativa positioner där tjänade väldigt mycket pengar.

Nr 3: Äg tillgångar som behåller sitt värde under kraschen, t.ex guld, silver (kanske även bitcoin?).

Nr 4: Äg likvida tillgångar som t.ex fordringar på svenska kronor på vanligt bankkonto som omfattas av insättningsgarantin. Dessa används till att köpa aktier efter kraschen.

Nr 5: Äg aktier utomlands i bolag som inte påverkas av svenska banker.