Riksbanken kan inte påverka bankernas utlåning, bevis

Tidigare i år kunde man på di.se läsa att Riksbanken anser att en hållbar årlig ökningstakt av hushållens lån är 4,5% och att de har den nivån som riktmärke:

Hushållens växande lånebörda har varit och är en huvudvärk för Riksbanken. En långsiktigt uthållig takt bedöms vara i linje med den trendmässiga nominella tillväxten i BNP, vilket skulle innebära att lånen inte ökar som andel av BNP. Ett vanligt riktmärke är 4,5 procent fördelad på 2,5 procents real tillväxt och 2 procents inflation. Helst ska ökningstakten sålunda ned lite till för att Riksbanken ska bli nöjd.

Och här kan ni se var nivån legat från 1997. Årlig tillväxttakt har legat långt över den nivå som Riksbanken anser hållbar i 15 år. Man kan bara dra en slutsats av detta, Riksbanken har ingen kontroll alls över bankernas utlåning, de lyckas inte ens komma i närheten av sina ”mål”. Samtidigt påstår (eller låtsas) Riksbanken och läroböcker att Riksbanken visst styr bankernas utlåning för att de kan manipulera repo-räntan (trots att svenska banker aldrig använder repor…..). Om Riksbanken verkligen kunde påverka bankernas utlåning så hade de sett till att den inte översteg 4,5%/år.

Om det inte är Riksbanken som styr penningmängden/bankernas utlåning (som utgör 97% av penningmängden) så måste det vara  privata banker som gör det och så har det varit enda sedan Riksbankens kreditkvoter avskaffades 1985 (se novemberrevolutionen här). Innan dess bestämde Riksbanken hur mycket kredit en bank fick skapa och var krediten skulle allokeras. Efter 1985 har några få privata banker styrt och manipulerat svenska ekonomin genom sitt monopol på att skapa pengar och Riksbankens uppgift gick från att vara kreditdiktator till bankernas slav, en statlig organisation som hjälper banker att skapa pengar ur tomma intet genom sitt monopol.

Tillägg: Kreditkvoterna gällde endast för de banker som hade statliga garantier. Privatpersoner och företag som inte hade dessa förmåner fick skapa krediter som de ville.

6 reaktioner på ”Riksbanken kan inte påverka bankernas utlåning, bevis

  1. Så vad kan RB kontrollera med sin repa?

    Enligt dig så känns den helt överflödig, det spelar ingen roll om den är 1% eller 5%?

    • Inte enligt mig. Det är vad data visar, bankerna lånar ut lika mycket oavsett om repo-räntan ligger kring 0% eller om den ligger kring 8%. Deras beslut styr uppenbarligen inte av repo-räntan och varför skulle de?

      RB kan inte kontrollera något och de försöker inte ens göra det. Repo-räntan följer ekonomisk utveckling, inte tvärtom: https://dave1bs.files.wordpress.com/2012/07/fredgraphfundsrate1.png?w=640

      När bankerna sluta låna ut pengar så sänker centralbanken repo-räntan och höjer den när bankerna lånar ut mycket med viss fördröjning (ändringarna sker alltid efter förändringar i utlåningstakten), t.ex i Japan, bankerna har inte lånat ut något på 20 år samtidigt har BOJ sänkt räntan till 0% och hållit den där, se japans repo-ränta här: https://i2.wp.com/www.economagic.com/chartg/bjap/cdab072001.gif
      bankerna lånar inte ut trots 20 års noll ränta = repo-räntan har ingen effekt. När reporäntan låg kring 8% i Japan låg bankernas utlåning kring 15-20%/år.

      Och som i grafen som visar Amerikanska repo-räntan, Fed sänker alltid ränta efter en ekonomisk kris, aldrig före. 2008 slutade bankerna plötsligt att låna ut helt och hållet, vad gör Fed då? De sänker räntan till noll, men först efteråt = repo-räntan följer ekonomisk utveckling.

      Frågan jag ställer mig är, varför tror så många att repo-räntan är viktig när ingenting tyder på att den är det? Skrev mer om detta här: https://dave1bs.wordpress.com/2012/07/14/hojd-repo-ranta-forhindrar-hyperinflation/

  2. Fantastisk reflektions-retorik av S Ingves för snart 3 år sedan. Se texten från original-dokument som numera ”försvunnit” från Riksbankens web-sajt:

    ANFÖRANDE
    SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se http://www.riksbank.se DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm 1 [7]
    Finansiell stabilitet – vart är vi på väg? Ämnet för mitt anförande i dag är ”Finansiell stabilitet – vart är vi på väg?”. På den frå-gan skulle några säkert – och kanske med visst fog – svara att vi är på väg bakåt. Tillbaka till en värld där det finansiella systemet i allmänhet och banker i synnerhet kringgärdas av ytterligare regleringar och restriktioner. För oss som har varit med ett tag är det en rörelse, en pendel som svänger fram och tillbaks mellan mycket och lite regleringar, och just nu svänger pendeln mot mer regleringar. Men vi är inte på väg tillbaks till den värld vi befann oss i före avregleringarna på 1980-talet. I det avseendet är vi på väg framåt mot något nytt. Förhoppningsvis är vi på väg mot ett stabilare – och effektivt – finansiellt system. Jag kommer i dag att diskutera ett antal förslag till förändringar i den internationella re-gleringen av banker. Det är än så länge oklart vilka av dessa förslag som verkligen kom-mer att genomföras. Det är därför viktigt att lagstiftare och myndigheter nu gör en väl underbyggd analys av de förslag som cirkulerar i den internationella debatten innan vi kan ta ställning till vilka av dessa som verkligen behöver genomföras. Jag vågar dock ut-lova att det på ett eller annat sätt kommer att bli dyrare att vara bank. Å ena sidan, är reporäntan just nu väldigt låg. Vi räknar också med att vi fram till hösten 2010 behöver hålla räntan låg för att klara inflationsmålet och stödja återhämtningen i Sveriges ekonomi. Vi kompletterar dessutom den låga reporäntan med utlåning till ban-kerna på längre löptid till fast ränta för att penningpolitiken ska få avsedd effekt. Syftet är att bidra till fortsatt låga räntor på lån till företag och hushåll……

  3. Tycker den här dokumentären är intressant i sammanhanget.
    Novemberrevolutionen 1985. Beslutet innebar bland annat att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank kunde lägga hinder i vägen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s