Extrem boprisinflation i Sverige

Efter ett konstant inflöde av 100-250 miljarder nyskapade kronor per år under femton års tid har nu snittvillan i Sverige knäckt miljonvallen: Svenska villor spränger miljonvallen

Snittpriset på en villa har nu sprängt miljonvallen i samtliga Sveriges län. Under det senaste året har småhuspriserna stigit med i genomsnitt 2 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

Under samma period (femton år) har svenska folket blivit det mest skuldsatta i världen, så det kanske inte är något att jubla över? Artificiellt uppdrivna bopriser med biljontals kronor ur tomma intet gjorde inte att svensken blev rikare. Jag har aldrig riktigt förstått varför svensken är så förälskad i stigande bopriser (boprisinflation) men samtidigt avskyr t.ex matprisinflation. Inflation som inflation? Är den ena bättre än den andra?

12 reaktioner på ”Extrem boprisinflation i Sverige

  1. Ett försök till svar på frågan:

    Man gillar inflation på hus för det bara står där och motsvarar ett värde som uppfattas som förmögenhet. Det är passivt och kan omsättas om man väljer det. Högre pris betyder större möjligheter.

    Man ogillar inflation på mat för det höjer ribban på hur mycket som måste intjänas för dagliga driften. Det blir något som jagar. Det motsvarar en hårdare uppstyrning dvs mindre frihet.

    Jag påstår att den gyllene medelvägen är prisstabilitet och att den synen är historiskt väl underbyggd, vidare att det betyder att guldmyntfot är det rätta. Enda alternativet är olika valutor för olika objekt vilket är absurt från första påseendet.

  2. Klart att man gillar att priset stiger på något som man äger (huset). Om du äger aktier i Wildcat eller Victoria vill du såklart att priset på aktierna ska gå upp!

    Dessutom betalar ju inflationen av lånet kan man ju se det som och de flesta som köper hus tar faktiskt lån. Inflation är bra för låntagare vilket de flesta är.

    Att sedan behöva betala mer och mer för varje gång man går till ICA är ju inte populärt, vilket jag inte har svårt att förstå.

    • Skillnaden är att aktier kan jag sälja när jag vill, så om de stiger i värde kan jag sälja dem och använda vinsten till något annat. Men när det gäller bostäder måste de flesta använda pengarna från försäljningen till att köpa nästa bostad som pga boprisinflationen stigit lika mycket i pris, det finns mao en inlåsningseffekt. ”Vinster” på bostadsmarknaden kan inte realiseras.

      Så vem bryr sig om min bostad stiger i värde, grannhuset steg lika mycket. Dessutom måste jag nu betala vinstskatt trots att jag inte gör någon vinst om jag flyttar till grannhuset. Boprisinflationen gör svenska folket fattigare precis som stigande matpriser/urholkat penningvärde när bankerna trycker pengar.

      • Du glömmer att majoriteten är belånade. Tänk på avkastningen per krona eget kapital. Med en belåning på 85% så blir det en fin hävstång. Och när vi ändå är inne på hävstång så kan vi ju fundera på hur bolånetaket fungerar för en vanlig ”bostadskarriärist”. Innan bolånetaket var det vanligt med en belåningsgrad på 95%. Säg att du köpte en barre för 4 mkr och lade in 200 lakan själv. Ett år senare hade priserna stigit med 10%. (För att göra det enkelt bortser vi från vinstskatt mm.) Om du då hade sålt och betalat av lånet hade dina 200 000 växt till 600 000. Givet att du fortfarande kunde ha en belåningsgrad på 95% kunde du då köpa en barre för 12 mkr! (Bortser från att banken kanske inte hade låtit dig låna 11.4 mkr.) Rena drömmen för bostadskarriärist. Antag nu att efter att du köpt barren för 4 mkr, med en belåningsgrad på 95%, så kom någon på att vi skulle ha ett bolånetak på 85%. Precis som förut kan du casha-in på barren och ha 600 lakan i eget kapital. Men om du skulle skaffa en ny räcker ditt egna kapital ”bara” till en barre för, hör och häpna, 4 mkr… Inte mycket till bostadskarriär…

        • Men för att de som gjort vinster ska kunna realisera vinsterna måste någon annan hela tiden ta på sig allt mer skulder då mer pengar är det enda som kan hålla bubblan vid liv, därav världens högsta privata skuldsättning i Sverige. Samma belåningsgrader rådde under aktiebubblan 1920 som ledde till depressionen. Endast några få kan realisera vinsterna, resten kommer sitta kvar på resan ner utan att ha en möjlighet att faktiskt göra någon vinst.

          Jag är med på att det finns vinnare på bostadsbubblan, men de flesta är förlorare.

        • Jag ville bara poängtera att alla som har en belånad bostad (vast majority…) vill se att priserna stiger. I övrigt håller jag med (förutom att vi inte har världens mest skuldsatta hushåll, det är värre i DK och Holland). Som jag ser det är det bara galningar som kan tro att bostadspriserna kommer att fortsätta att öka. Och precis som du säger så kan ju inte alla realisera vinsten genom att sälja. Däremot kan de låna mera och köpa en Cayenne…

  3. Man kan ju tycka det är märkligt att man ska behöva betala vinstskatt på en bostad om inte vinsten realiseras utan förskjuts in i ett nytt boende, konstiga nya skatter! Men jag upplever det som att skuldsättningen inte ifrågasätts i nån större utsträckning. Utan så länge inte folks vardagliga utgifter ökar så förbisätts det, att folk måste skuldsätta sig mer och mer trots att det är samma hus och område som köps verkar inte direkt ifrågasättas. I Sthlm ser många inflyttningen som skälet till uppgångarna men undra vad de tror om prisuppgångarna i linköping som ex, de har säkert nån annan ursäkt där att det fåtts rivas många hus eller att folk blir så mycket rikare eller nåt. Och så länge priserna ökar och folk vet att de bara ”tjänar” pengar på att köpa bostad så är det bara positiva tongångar!

    Alltså så länge du forts äger bostad och priserna bara forts upp kan du byta hus till ett nollsummespel och när tillgången ökar kan du belåna den och köpa allt det där du annars inte har råd med, så jag skulle väl säga att de som haft hus i 15 år nu har gjort sig en rejäl hacka och kunna leva gott, så länge priserna alltid forts gå upp så kan du forts leva gott på ditt bankomathus! Detta kan du inte göra om matpriserna går upp.

    • Om de som ägt sitt hus i femton år väljer att realisera vinsten nu måste de flytta till hyresrätt samt betala 25-30% skatt av vinsten som förmodligen är några miljoner om det rör sig om en villa. Där försvinner 300 k – 1 miljon i skatter.

      Om de väljer att flytta till en liknande bostad måste de låna den summan som försvinner i skatter, så för deras del är det bästa tänkbara att priserna rasar tillbaka till den nivån de var för femton år sedan så att de slipper skatten.

      • Så länge priserna fortsätter öka och lånekostnaderna är låga så ser jag inga problem! att man blir mer och mer belånad när man byter bostad är väl inte heller ett problem så länge tillgången ökar 3 ggr så snabbt! Så länge priserna ökar och inte kostnaderna för att låna ökar för mycket är alla glada utom de som vill in för första ggn! Konstigt att inte vänstern använder sig av detta att klasskillnaderna ökar med bostadspriserna, speciellt efter lånetaket! Avsaknaden på populistisk lösning kanske….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s