När börjar svenska bostadspriser falla/rasa?

Av en ren slump hittade jag statistik över ökningstakten för huslån i USA i en artikel på businessinsider.com. Därför tänkte jag snabbt kika på hur den utvecklades under det stora raset på amerikanska bostadsmarknaden 2008 och jämföra den med situationen i Sverige.

I mitten av 2006 började låneökningstakten i USA sakta in och rasade från ca 13%/år till ca 5%/år i början av 2008. Takten fortsätter sedan att rasa snabbt ner till ca -2%/år:

Samtidigt som låneökningstakten började falla i mitten av 2006 slutar också priserna att stiga för att röra sig i sidled under ett års tid. Det är först när låneökningstakten rör sig under ca 5% som priserna börjar falla, graf över amerikanska huspriser:

Fallande lånetillväxt och stagnerande priser är alltså första varningstecknet, låneökningstakt under ca 5% får priser att falla och låneökningstakt kring noll eller negativ får dem att rasa kraftigt. I Japan var ca 10% smärtgränsen, men deras årliga tillväxttakt var under bubbelåren dubbelt så hög som den i USA och Sverige:

japanlending

Jag tar bara upp USA’s och Japans bostadsbubblor eftersom jag har statstik över dem men enligt Richard Werner är sjunkande lånetillväxt det som ligger bakom alla bostadsbubblors sprickande. Dessa exempel är intressanta för oss svenskar eftersom låneökningstakten i Sverige också rasat och i samma veva började bopriser stagnera även här. I ett år har den legat kring smärtgränsen 5%. Låneökningstakt hushåll (som består mestadels av huslån):

https://i1.wp.com/www.scb.se/Statistik/FM/FM5001/2013M01/FM5001_2013M01_DI_01_SV_PRESS1.gif

Och villaprisernas utveckling:

https://dave1bs.files.wordpress.com/2013/02/villor_sydsverige.png?w=660

Avstannad prisuppgång är första varningstecknet och där är Sverige nu, OM låneökningstakten fortsätter falla kommer bostadspriserna att börja falla (så länge inte svenska bostadsmarknaden är helt unik) och om takten når noll kommer priser rasa kraftigt. Då låneökningstakten just nu  ligger vid 5% är det inte mycket som krävs för att trigga ett större ras.

Slutsats: Allt som krävs för att bostadspriser ska falla/rasa i Sverige är att bankernas utlåning saktar in ytterligare någon procent. Följ lånetillväxten varje månad som SCB rapporterar, det är den avgörande faktorn.

36 reaktioner på ”När börjar svenska bostadspriser falla/rasa?

  1. Mycket intressant! Vi får se vad det luftas för ytterligare förslag för att stävja lånetillväxten som är för hög nu först vid 4,5%🙂. Men det ska väl inte behövas nå mer heller, det är många som har det svårt redan nu och jag misstänker att de dåliga lånen kommer att öka ytterligare för bankerna och stagnerande priser kommer ändra hela spelet på bostadsmarknaden och sänka mycket lånekonsumtion som för båt och bil och investeringar i huset! Ett konkret ex är att försäljningen och publiceringen av boken bostadskarriär kommer minska😉.

    • Jepp, 4,5 är enligt Borg för hög takt (varför tänkte han/eller någon annan politiker inte på det för några år sedan istället? Då den låg dubbelt så högt…..), och statliga regleringar garanterar att lånetillväxten kommer att sjunka ytterligare.

      Därför har jag väldigt svårt att förstå att så många köper bostad för flera miljoner med endast 15% kontantinsats i förhoppning att bostadspriser kommer stiga kommande år.

      Om man lånar flera miljoner för att spekulera i tillgångspriser bör man lägga ner väldigt mycket tid på att undersöka vad som styr priset på tillgången man belånar. Mycket osunt och sjukt beteende medelsvensken har.

      Du har nog rätt i att det inte behöver gå ner mer, om lånetillväxten in ökar igen kommer inte denna nivå hålla länge. Om den skulle sjunka kommer det att gå fort nedåt, men det är säkert alla boprisspekulanter (skuldslavar) medvetna om? Btw, hittade lite mer info om lånetillväxt. T.ex Spanien:

      https://i0.wp.com/www.acting-man.com/blog/media/2012/12/Spain-y-o-y-loan-growth.jpg
      https://i2.wp.com/blogs.reuters.com/globalinvesting/files/2012/04/SpainHouse1.jpg

      Samma mönster där, när lånetillväxten faller så sluta huspriser att stiga. Men smärtgränsen är högre eftersom deras tillväxttakt var skyhöga 30% (!?!) innan det sprack, galet!

      • Tillägg: Såg nu att smärtgränsen i Japan var mycket högre än 5% också, den låg vid ca 10%. Men Japan hade kring 30% årlig tillväxt i bostadslån under bubbelåren, ca dubbelt så hög som den i Sverige och USA och därför ligger smärtgränsen högre.

        Kort om vad som hände i Japan:

        1990-talets utveckling i Japan
        I mitten av 1989 bromsade bankerna plötsligt lånetillväxten. Ett halvår senare nådde aktiepriserna en topp och sedan slutade markpriserna stiga. Eftersom inga fler nyskapade pengar kom ut på tillgångsmarknaderna, kunde priset inte växa mer. Spekulanterna måste skydda sina positioner och började sälja. Enbart under 1990-talet dök aktiemarknaden, enligt aktieindexet Nikkei 225, med 32 procent. Även markpriserna inledde sin starka nedgång. Vissa starkt spekulativa tomter i affärsdistrikt fick se sitt ”marknadsvärde” sjunka med 80 procent eller mer. Fler och fler fastighetsspekulanter drabbades av ”problem”. När de gick i konkurs fick bankerna känna av de första osäkra fodringarna på decennier. De insåg att problemet lätt kunde växa och började därför bli mycket försiktiga. De reducerade drastiskt mängden nya lån till fastigheter, byggenskap och finansbolag. Detta drev emellertid tillgångspriserna nedåt ytterligare eftersom allt mindre nya pengar kom ut på marknaden. Därmed ökade konkurserna. När bankerna började inse de potentiellt osäkra fodringarnas enorma skala – merparten av ”bubbellånen” om 99 biljoner yen var på väg att gå snett – blev de så rädda att de inte bara slutade låna ut till spekulanter, utan även begränsade lånen till industriföretag som inte hade något med bubblan att göra.

      • Danmark skulle va kul att jämföra med, och Holland kanske! Kanske kan va bättre att jämföra Sverige med…

        Läste igår på di att Spanien sjönk 12 % förra året och det var största nedgången sen det vände, Danmark vet jag hade sitt sämsta år 2011 sen det började 2007 tror jag det va, vet inte när kreditexpansionen började avta i styrka dock! Men detta kan ta tid och Sverige är bara i början….

        Tror inte dom har nån renoveringstrend längre i Danmark, det jag sett på tv så kommer det bondeprogram och laga mat program därifrån nu, tror vi kommer se samma utveckling! Tycker de är intressant hur monetär politik får kraft i vår kultur! Stefan Yngves, bernanke tex hjälper folk att bli konstintresserade😉 lustigt!

  2. Tillväxt av huslån och huspriser borde rimligen vara två sidor av samma mynt, eller? Hur skulle tex huslånetillväxten kunna öka samtidigt som huspriserna sjunker? Att jämföra två storheter som egentligen säger samma sak tillför knappast något nytt. Så vad vill du säga med denna analys?

    • ”Hur skulle tex huslånetillväxten kunna öka samtidigt som huspriserna sjunker?”

      Det är möjligt om låneökningstakten legat på ohållbara nivåer under en längre tid och sedan sjunker kraftigt, marknaden måste då anpassa sig till en mindre mängd nyskapade pengar. När det inte pumpas in tillräckligt med nyskapade pengar kan inte huspriserna hållas uppe eftersom tidigare utfärdade lån plus ränta kräver ett ständigt högt inflöde av pengar. Allt som krävs för att en kreditdriven tillgångsbubbla ska brista är att låneökningen saktar in. Se t.ex låneökningstakten i Storbritannien:

      https://i1.wp.com/www.positivemoney.org.uk/wp-content/uploads/2012/01/chart2.gif

      Bostadspriserna har fallit där, men utlåningstakten är fortfarande positiv.

      https://i2.wp.com/newsimg.bbc.co.uk/media/images/45190000/gif/_45190977_house_price466x316.gif

      Jag känner mig ensam om att se penningskapandet som avgörande faktorn på bostadsmarknaden, det är inte många ekonomer som överhuvudtaget har med pengar i sina modeller.

      • Många ser utbud och efterfrågan för tillgången, men ser inte på kredittillgången eller kreditflödet som bankerna styr trots att det är en nästan helt kreditdriven tillgång, bostadsbubblan….

        • Jepp, efterfrågan blir helt unik när de som vill köpa bostäder har närmast obegränsad tillgång på nyskapade pengar. Tänk om bankerna faktiskt var tvungna att först låna in existerande pengar för kunna låna ut.

          Detta vore inte speciellt konstigt, så gör alla andra företag, stat och privatpersoner för att finansiera sig. Varför har vi givit denna ensamrätt till privata storbanker? Vad får vi ut av det? Enorma tillgångsbubblor, ständigt hög inflation, sjunkande reallöner och bankkriser….

          Om de var tvugna att låna in existerande pengar för att finansiera sin utlåning hade de behövt suga in 100 miljarder per år av den totala penningmängden (då de just nu skapar så mycket nya penhar per år) för att kunna låna ut så mycket pengar som de gör till boprisspekulation. Hade inte tagit lång tid innan 100% av penningmängden var allokerad på bostadsmarknaden vilket självklart är omöjligt.

          Såg du detta Petter? http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/rekord-i-betalningsproblem/

          En större konkursvåg hotar framöver.
          Företagen har inte råd att betala sin fakturor, enligt rekordhöga siffror om betalningsförelägganden.

          Under höstens kris ledde de svenska företagens obetalda fakturor till rekordmånga utslag om betalningsföreläggande. Under januari och februari fortsatte den trenden, enligt kreditupplysningsföretaget Syna som gått igenom Kronofogdens statistik.
          – Det är högre siffror även jämfört med 2009 då finanskrisen härjade som värst, säger Harald Stjerna, informationsansvarig på Syna.

  3. Självklart är kreditexpansion och huspriser korrelerade. Tror faktiskt att betydligt fler än du fattar det, Dave. Men man kan vara lite mer exakt när man diskuterar kausala samband. Man betalar mer för sitt hus för att räntan är låg i förhållande till disponibel inkomst och det finns ingen begränsning av kredit för övrigt (utom bolånetaket). Detta leder i sin tur till kreditexpansion OCH högre priser. Men ska du använda kreditexpansionen för att förutsäga huspriser måste du veta att huspriserna hela tiden laggar mot expansionen… Är det så?

    • Och utlåningen till företag är kvar på låga nivåer… Hänger ihop med det höga antalet konkurser som sker(fall hos kronofogden),
      Detta lär leda till ytterligare sjunkande utlåning från bankerna. Vår minskade utlåning har inte sjunkit i samma dramatiska takt som andra länder va, och detta har väl att göra med att priserna forts hållt sig på höga nivåer och inte försatt folk och banker i nån större risk med efterföljande åtstramning? Jag ser det som att vi ligger och väger här och om/när vi ser lite högre takt av dåliga lån eller politisk initiativ för att minska utlåning/skuldsättning/bostadsbubblan så kommer låneökningstakten sjunka i snabbare takt!

      • Intressant att lån till företag är nere på samma nivåer som efter IT-kraschen och finanskrisen 2008. Bör påverka låntagarens kreditvärdighet och i sin tur bankernas långivning som du säger. Intressant utveckling och intressant att så få verkar se sambandet mellan minskat penningskapande av banker och lågkonjunktur.

  4. Det är intressant att trenden är nedåt, och att ökning är 50% av vad där var för 3 år sen. Thats some big numbers, när priserna var på topp. Trenden bli brantare nära noll eftersom asset prices kommer att rasa och bankerna bli tighter med utlåning. Folk kommer inte att kasta sig i leken lika snabbt som innan. Och det där med negative equity kommer att spela en större roll. tänk själv.

  5. Artikel om bostadsbubblan på SCB.se med graf som visar tydligt att bankerna strypt sitt penningskapande för bostadsrelaterade transaktioner kraftigt: http://www.scb.se/Pages/Article____333926.aspx

    I december 2011 uppgick de svenska hushållens skulder till monetära finans­institut till 2 649 miljarder kronor. Av detta utgör bostads­­lån i bank och bostads­­institut drygt 80 procent. Bostads­­lånens andel av de totala skulderna har ökat från 68 procent i december 2001 då bostads­lånen uppgick till 713 miljarder. Det betyder alltså att hushållens bolåne­skulder blivit tre gånger så stora under den senaste tio­års­perioden.

    Bostadslån till hushåll
    Procentuell förändring från föregående år

    https://i2.wp.com/www.scb.se/Grupp/Artiklar/Sveriges-ekonomi/Den-svenska-bolanemarknaden/Bostadslan-till-hushall.png

    Hushållens bostads­lån visade väldigt höga till­växttal under inledningen av 2000‑talet. Det var utlåning till bostads­rätter som ökade mest. En bidragande orsak är att andelen hyres­rätter på marknaden minskat till förmån för en högre andel bostads­rätter, i synnerhet i stor­städerna. Sedan slutet av 2005 har dock till­växten haft en av­tagande trend. I slutet av 2009, när räntorna var rekord­låga, ökade till­växt­takten till­fälligt men redan i början av 2010 dämpades ut­veck­lingen igen. Bankerna hade infört hårdare krav på sina kunder och i oktober 2010 införde Finans­inspek­tionen ett bolåne­tak som ytter­ligare dämpade ut­lånings­till­växten. Tidigare kunde lån beviljas upp till hela köpe­skill­ingen med bostaden som säker­het. Med de nya reglerna är den maximala belånings­graden 85 procent av bostadens värde, resten måste finans­ieras på annat håll eller med lån utan säkerhet.

    Under de senaste två åren har låne­till­växten gått ner från drygt 10 procent till närmare 5 procent i års­takt.

    Enligt en studie av Statens Bostads­kredit­nämnd, BKN, uppgår bo­lånen i Sverige till ca 60 procent av BNP. Fram till för 10 år sedan var andelen relativt stabil på 20–30 procent av BNP men har sedan ökat i snabb takt. Jämfört med andra länder i studien har dock Sverige långt ifrån högst andel. I både Danmark och Neder­länderna är bo­låne­skulderna över 100 procent av BNP.

  6. Konsekvenserna av en nedgång på bostadsmarknaden behöver väl inte bli så stora? I Danmark har den ju pågått i flera år utan att man kan tala om något som liknar en kris. Jämförelsen med USA känns inte så relevant med tanke på hur annorlunda bostadsmarknaden är där. Om värdet på bostaden sjönk under lånet var det bara att flytta och lämna huset till banken som fick ta förlusten. Det troligaste scenariot är väl fortsatt låg tillväxt om hushållen tvingas dra ner på konsumptionen när deras förmögenhet minskar?

    • Har väldigt dålig koll på Danmark, hur mycket pengar för utlåning till bostadsköp hade skapats där? Vad hände med bankerna? Bromsade de sin utlåning? Pumpade centralbanken in pengar?

      Jag ser inte det som det troligaste scenariot oavsett om låntagarna har sämre förutsättningar än USA. Frågan är varifrån ska pengarna komma för att betala lånen och förlusterna som görs om priserna faller. När bankerna slutar låna ut pengar för att rädda sina balansräkningar minskar penningmängden, finns det mindre mängd pengar blir det svårare att betala ränta, amortera och täckning för förlust vid försäljning.

      • Läste lite om situationen i Danmark här:
        http://www.globalpropertyguide.com/Europe/Denmark/Price-History
        http://www.bloomberg.com/news/2013-05-13/banks-on-verge-of-collapse-in-denmark-win-time-as-fsa-steps-back.html
        I Sverige är hushållens skulder betydligt lägre, vilket borde öka deras förmåga att klara av räntebetalningar och amorteringar, även om konjunkturen är fortsatt dålig och räntorna stiger. Så länge hushållen betalar på sina lån drabbas inte bankerna direkt av sjunkande huspriser. Om de överlevde finanskrisen och kraschen i baltikum borde de väl ha bättre förutsättningar att klara av en nedgång på bostadsmarknaden nu när de har högre andel egenkapital och reserver?

        • Du missar att se ett samband där, om bopriser sjunker så kommer bankerna sluta låna ut pengar till bostadsköp vilket leder till ännu lägre priser, det är en ond spiral som startar så fort priser faller. Det enda som kan förhindra ett sådant scenario under nuvarande penningsystem är att bankerna fortsätter trissa upp bostadspriser med luftpengar.

          Trots hundratals miljarder i nya pengar har bopriserna bara stigit en procent sedan 2010, hur många miljarder krävs kommande år för att förhindra boprisfall och det som följer?

        • Dave: Har priserna ökat med 1% från 2010-2013?

          Enligt min statistik så har dom ökat med c:a 4%/år.
          Har du möjligtvis någon annan källa?

          Efterfrågan kan också ha en del att göra med hur bostadspriserna ser ut idag.

          I exempelvis Sthlm finns det knappt några bostäder kvar och det rassla in människor från hela Sverige som behöver någonstans att bo.

          Jag kan tänka mig att det kommer komma en nedåtgående trend men som enligt historiken (100 år tillbaka i tiden har det varit bostadspriserna pekat neråt under 3 års tid sammanlagt) så har jag svårt att tänka mig ett scenario som USA som du nämner.

          Finns många andra aspekter man bör se över när man jämför vår bostadsmarknad gentemot USA.

        • @Sonny Utgick från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Fastighetspriser-och-lagfarter/Fastighetspriser-och-lagfarter/10957/10964/39157/

          538 år 2010, färskaste siffran är 554.

          Det är alltid efterfrågan på att bo i storstäder, därmed inte sagt att det inte är en bubbla, man kunde säga exakt samma sak om Manhattan 2007, det var säkert bostadsbrist där också men bopriserna kollapsade ändå 2008.

          Allt handlar imo om hur mycket pengar som skapas, i USA där kunde de som inte klarade av sina skulder gå ifrån husen, därmed blev fordringar i stora mängder värdelösa vilket fick penningmängden att kollapsa. Men det kommer även hända i Sverige den dag bankernas falskmyntning minskar (om den nu någonsin gör det…).

  7. Med tanke på det jag skrev i inlägget:

    Allt som krävs för att bostadspriser ska falla/rasa i Sverige är att bankernas utlåning saktar in ytterligare någon procent. Följ lånetillväxten varje månad som SCB rapporterar, det är den avgörande faktorn.

    Så är följande intressant:

    http://www.di.se/artiklar/2013/9/3/han-vill-bromsa-hushallens-bolan/

    Finansinspektionen ser redan i dag ett behov att bromsa bankernas utlåning.
    ”Krediterna växer lite mer än den svenska ekonomin i stort, så man skulle behöva någon typ av begränsning. Kredittillväxten är en av de risker vi ser i svensk ekonomi”, säger generaldirektör Martin Andersson till Di.

    För att tjäna pengar på dessa galenskaper har jag börjat ta in negativa positioner i svenska banker.

  8. Att tilläggas bör vara att de med All sannolikhet har stenkoll på vad de gör. Och att de i dagsläget tydligen inte vill utlösa någon fastighetskris. De ligger ju uppenbarligen på nivåer som i dagsläget är precis på gränsen till vad som fungerar, priserna kan stiga lite här och var och sjunka lite här och var, men det är rätt balanserat, skulle jag säga. Det här är ju som med QE och alla andra ingrepp i marknaden – marknaden upphör i princip att vara, all analys av det man tidigare kunde kalla ‘fundamenta’ slutar att gälla. Det man istället bör fokusera på är just hur de finansiella ledarnas uppenbarliga godtycke faller ut – eftersom att detta är vad som höjer eller sänker marknaderna snarare än något annat. Ett riggat spel, helt enkelt. Där de som har makten därför också tjänar pengar på att denna kontrollen fortgår, oavsett om den tar sig uttryck i en stigande eller en kraschande marknad – de tjänar pengar oavsett, eftersom de på förhand positionerar sig inför sina egna manipulationer av det som kallas marknaden.

    Så, det är helt potentiellt att de skulle välja att utlösa en bostadskris imorgon. Dock tror jag numera faktiskt inte det kommer ske innan valet om ett år – det är i princip moderater som leder marknaderna, och det är bara onödigt för dem att låta partiet moderaterna sitta vid makten och bli ‘ansvariga’ för att krascha bostadsmarknaden (i allmänhetens ögon). Kom ihåg att Löfven åkte till bilderbergmötet i somras… Och att han var positiv till eu-projektet gjorde att han fick komma till makten från första början. Han är med på deras noter, han vet vad det handlar om.

    • Jag håller inte med, tror att en bankkris är precis vad de som styr behöver för att få sverige att acceptera euron, målet är att centralisera makten, bankernas vet dessutom att de kommer fyllas med nytryckta pengar ifall bostadspriserna faller samtidigt som konkurrenter, de som inte har statliga garantier slås ut.

      Detta är vad som hände i USA, tusentals mindre banker försvann medan JPM, CITI, GS plockade marknadsandelar som aldrig förr efter att ha fyllts med 3 biljoner nytryckta dollar av FED.

      Bankkriser är bra för bankerna. Ser dock att de potentiell kan komma att offra Sveriges mest volatila bank, Swedbank, precis som de offrade Bear Stearns och Lehman. Tror att Swedbank kan konka om bopriser börjar falla.

  9. Jag ser inte riktigt vad du inte håller med om i min post, särskilt då jag håller med om +95% av din post.

    De ledande behöver någon slags kris för att kunna leda vidare i den riktning de vill. Generell media’s tonläge har förändrats de sista åren, den är idag mer för att piska upp en oro och reellt skrämma, fler ‘terrorister’, ‘terroristattacker’, ‘rasister’ och smaskiga bilder därtill. En basal ordanalys, hur ofta vissa värderingsladdade ord används, och i sammanhang med vilka anda ord och riktningar, vore väldigt intressant att köra för nyhetsmaskinerna.

    De använder alla medel de kan för att skrämma oss allihopa. Resultatet av en bankkris vore också ett högst potentiellt verktyg, som jag fortfarande tror att de kommer använda (och Absolut avser att) – men jag blir mer och mer tveksam till att det just kommer ske inom det närmsta året, eftersom det kommande svenska valet. Sannolikt är ju att Sossarna tar makten, med EU-vänlige Löfven i spetsen.

    • Det jag inte höll med om var första raderna:

      Att tilläggas bör vara att de med All sannolikhet har stenkoll på vad de gör. Och att de i dagsläget tydligen inte vill utlösa någon fastighetskris.

      Jag tror en fastighetskris är precis va de behöver, de som äger storbankerna är fullt medvetna om att de uppblåsta balansräkningarna garanterar en fastighetskris, bankerna vill ha en fastighetskris, annars hade de inte gjort va de gjort. De enda som inte förstår att det inte är hållbart är 99% av befolkningen och 100% av svenska politiker.

      • Heh, då är jag med på vad du menar. Ett litet missförstånd, jag var säkert otydlig, svårt att vara lugn i tal om ett sånt här ämne… Jag menar att de just Idag inte vill ha en fastighetskris – eftersom de då uppenbarligen redan hade utlöst den. Pris och skuldnivåerna skulle redan nu orsaka otroliga skador på flera aspekter av samhället. Jag menar dock helt och fullt att de kommer vilja ha en imorgon, att de kommer utlösa en. Fast, som sagt, numera tror jag just inte att det kommer ske innan valet om ett år, av ovan nämnda anledningar.

        De har ju trots allt kämpat under nästan 2 decennier för att bygga upp nivåerna till som det är. Och även om vissa av dem är det, så är långt ifrån alla de ansvariga dumma i huvudet. Däremot är det mycket fulspel bakom gallerierna. Sverige är ett litet land, även om vi (våra ledare) skulle vilja det, så kan de inte göra mycket för att gå emot de internationella (läs usa’s) strömningar. Carl Bildt gav ju vidare hemlig information från de svenska toppmötena till usa under tror det var 70talet, precis när han var ny, han var någon slags sekreterare. Ingen politiker, ens i vårt land, klarar att driva sin egen agenda i annan riktning än som godkänns internationellt. Däremot kan de tjäna grova pengar på att bara hålla god min, och inte säga för mycket av sanningen till folk.

        Men men, stort tack för att du håller din sida uppe och uppdaterad, det är väldigt värdefull information man hittar här.

        • Ok då är jag med. Gissningsvis utlöser de denna kris innan valet så att deras (Wallenbergs) favoritparti EU- & euro-vänliga socialdemokraterna (som lade grunden för nuvarande skuldnivåer) vinner valet?

          Håller just nu stenkoll på bankaktierna för de kommer börja rasa först, det kommer vara varningstecknet. När det gäller skuldtillväxten så får vi se data men någon månads fördröjning tyvärr, hade vi kunnat se den i realtid (precis som Riksbanken) så det varit lättare.

  10. Jag tycker att det kan vara intressant att se på andra länders skuldutveckling och bostadsbubblor. Holland är ju en bit ner nu på sin bostadsbubblekurva och idag läste jag att Norge har haft stagnerande priser sista året och i september gick priserna ner strax över %en. Nu är du säkert inte insatt i dessa finansvärldar men då det finns så få att fråga om detta så frågar jag dig, vet du varför bankerna minskat sin utlåning i dessa 2 länder?

    • Varför de gjort det vet jag inte, kanske de bara kände för det? Dags för nya räddningsapket = julafton för bankerna. Kredittillväxt Holland:

      Notera att de år 1999 hade 25% kredittillväxt (MEGABUBBLA). Total mängd lån Holland graf:

      Syns tydligt hur bubblan byggdes upp och varför den kraschade.

      Kredittillväxt för Norge (blå linje):

      Nere på 6% efter att ha legat stadigt över 10% under flera års tid, kopia av Sverige?

  11. Tecken på åtdragen kreditkran i Norge, förklarar kanske delvis den minskade kredittillväxten?: http://www.nrk.no/okonomi/salget-av-nye-boliger-stuper-1.11316098

    ”Nyboligsalget har falt med 35 prosent de to siste månedene sammenlignet med samme periode i fjor. Den massive nedgangen i salget gjelder store deler av landet.”

    Han mener at det lave salget trolig vil bremse igangsettingen av nye boliger kraftig. Årsaken er at bankene krever minimum 50 prosent forhåndssalg før de gir byggelån, ofte mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s