Spelar QE3 stor roll? Nej. 3.0

QE-forever, ööhhh QE-5, å Japan PRINTAR! öhhhh money printing, det printas som aldrig förr, infinity-QE kommer rädda guldet garanterat!

En update. Det verkar fortfarande vara förvånansvärt många som sitter och hoppas på att centralbankernas tryckpressar ska rädda dem, för dem som gör det har fått för sig av någon anledning att QE, som de numera kallar all ökning av den monetära basen (pengar skapade av centralbanken, har ökadt konstant sedan 1913) är det ända som kan öka penningmängden. Varför så många har fastnat i detta QE-träsk vet jag inte men att deras resonemang är korkat är enkelt att visa.

Jag skrev om det senast i det här inlägget Viktigast 2013. Bloggen Behavioral Macro tog upp detta i sitt senaste inlägg där han sammanfattar hur skeva QE-sektens kunskaper verkligen är, här är några punkter han tar upp:

  1. Fed varken styr eller skapar större delen av penningmängden, bara ca 3% av den totala penningmängden har hittills skapats av dem.
  2. Den lilla del av penningmängden som Fed skapar har sedan Q1 – Q4 ej använts av banker och har samma effekt på inflationen som pengar som grävs ned i marken direkt efter att dem skapats = ingen alls.
  3. Pengarna som skapats genom QE/av centralbanken skapar inflation först när bankerna använder dem som bas till sin utlåning (den aktiva delen av penningmängden), därför borde fokus vara på de bredare måtten av penningmängden t.ex M3 som numera ökar med ca 5%, samma nivå som under kreditbubblans uppbyggnad från 2003-2008.
  4. BM påpekar också att dollarn har varit stark från QE1 till QE4, något som går helt emot QE-sektens ologiska argument. Dollarn har varit stark mot andra valutor eftersom den totala mängden dollar minskade och knappt förrän nu återhämtat sig till nivåer innan krisen 2008. Under perioden då QE-sekten gapade QE-forever så var penningmängden tajtare än den varit på mycket länge och tom minskade 2009-2010.
  5. Den här punkten lägger jag till själv, låg repo-ränta ger ej hög inflation, repo-räntan påverkar inte inflationen överhuvutaget. Det om något borde vara glasklart vid det här laget. Mönstret är att repo-räntan följer bankernas utlåning med ca 6 månaders fördröjning, om penningmängdens ökningstakt sjunker så faller repo-räntan därefter (som t.ex i Sverige just nu) och när den ökar så stiger repo-räntan. Låg repo-ränta signalerar låg inflation och hög repo-ränta signalerar hög inflation, INTE tvärtom. Höjd repo-ränta är bästa tecknet på att inflationen/penningmängden håller på att skena.

Trots dessa fakta ovan fortsätter majoriteten att fokusera på centralbankernas balansräkningar istället för storbankernas där penningmängden faktiskt skapas. Det som har stor effekt på penningmängden är storbankernas tryckpressar/kontosiffror som numera utgör 97% av den totala penningmängden M3. Skapandet av kontosiffror styr inte bara 97% av penningmängden, den avgör också hur mycket transaktioner som kommer att göras (verklig money velocity) eftersom lån i större delen av fallen skapas i samband med att en transaktion görs.

Kontentan är att bankernas skapande av pengar avgör huruvida det blir inflation eller ej, inte centralbankerna. Det varken borde finnas eller finns några historiska samband som visar att centralbanker styr inflationen/penningmängden. Monetära basen kan minska samtidigt som penningmängden ökar, detta är just nu fallet i eurozonen.

Vad gör QE-sekten den dag Fed avslutar sin QE och monetära basen faktiskt minskar samtidigt som de börjar höja repo-räntan från noll nu när den totala penningmängdens ökningstakt accelererar, ger de upp så och säljer sitt guld? Allt annat vore väl hyckleri? Jag följer detta med spänning.


http://i1.wp.com/biiwii.com/wordpress/wp-content/uploads/2013/04/gdx2.png

22 reaktioner på ”Spelar QE3 stor roll? Nej. 3.0

  1. Tror du inte själv det kommer vara björnigt för guldet när fed höjer räntan och slutar med qe? Marknaden kommer ju ta detta oerhört negativt för guld tror jag!

    På 80-talet då när fed höjde räntan rejält för att försöka få bukt på den inflationen, korrelerade guldet med reporäntans höjningar eller m3 då? Men räntan lär inte höjas i samma takt som inflationen, utan hög inflation är ju eftersträvansvärt nu!

    • Det är det som är så konstigt, höjd ränta och avslutad QE är det bästa som kan hända för guldet eftersom det signalerar att inflationen är på väg att skena. Först då börjar penningmängden öka på allvar samtidigt som de som trodde att QE och låg ränta var bra för guldpriset kommer att dumpa, vid sämsta tänkbara tillfälle 🙂

      På 80-talet följde repo-räntan också penningmängden: https://i0.wp.com/www.investmentu.com/wp-content/uploads/2008/02/s.gif

      Samma mönster, hög repo-ränta = penningmängden ökar snabbt, låg repo-ränta = penningmängden ökar med låg takt. Höjd repo-ränta = bra för guld, låg = dåligt för guld

      • Då brukar reporäntans topp korrelera med guldets och penningmängdens topp?

        Men detta Mantra hör man ju från massor med goldbugs, de bör kunna åtminstonde tillfälligt sänka priset om de handlar efter sina ord!

        Tror du inte ändå det blir svårt att sälja hela USAs underskott på marknaden med dessa räntor? För att för hög ränta lär de inte vilja ha så länge inte då inflationstakten är mycket högre, som nu typ iof! Ska bankerna köpa all skuld eller? De har ju massor av reserver och statsobligationer är ju det säkraste som finns så det kanske inte är nåt problem ;-).

        • Exakt! Repo-räntan följer penninmängdens ökningstakt med ca 6 månaders fördröjning, så om penningmängdens ökningstakt avtar kommer repo-räntan sänkas därefter.

          Det kommer säkert en tillfällig dipp i guldpriset när repo-räntan höjs, eller när monetära basen börjar minska. Standard för guldpriset är väl att röra sig i motsatt riktning, kommer det positiva nyheter så faller det. Senaste 12 åren har det visat sig vara de bästa köplägena under hela uppgångsfasen.

          Skulle inte förvåna mig om bankerna börjar köpa statsobligationer, de har gjort korkade grejer förut. Statsskulden i sig kommer aldrig vara ett problem i en värld där pengar kan skapas ur tomma intet, problemet är huruvida ”deras” (bankernas) luftpengar kommer ha något värde eller ej.

        • http://www.svtplay.se/klipp/1187675/3d-print-ar-en-ny-industriell-revolution, jag måste bara visa denna video, det finns relationer till makro ekonomi i detta :).

          Om man tänker på 10-20 års sikt så kommer nog denna materiella revolution ändra massor i hur vi handlar med varann världen över! Allt går att tillverka hemma eller i din stad åtminstone.. Och tänk va resurseffektivt det måste va!? Guld och silver känns lika bra fortfarande eller om inte bättre tom. Men förändringarna i världsekonomin bör bli enorma, sann revolution!!

        • Men det är väl bankerna som får ta vid där centralbankerna slutar? Eller hur skulle det gå till att sälja dessa på marknaden och sen oxå de som fed köpt upp ska väl oxå säljas tillbaka till marknaden enligt BEN? Vilka kommer köpa, det är såklart en räntefråga men kan det bli så att de ska säljas till folket som krigsobligationer, e det ett alt? 😉

        • Egentligen spelar det väl inte så stor roll? Så fort bankerna (eller någon annan) börjar köpa i större utsträckning så slutar Fed köpa och börjar köpa igen om marknaden slutar köpa. Fed garanterar att obligationsräntan kommer vara tillräckligt låg för all framtid, det ingår i deras mandat.

          Men titta på eurozonen t.ex, ECBs balansräkning har krympt kraftigt (trots QE-infinity :)…..) senaste månaderna (omvänd QE) samtidigt som krisdrabbade länders räntor sjunkit. Vem köpte dessa statsobligationer? Jag gissar på att bankerna gjorde det.

          Sedan kan Fed köpa samtidigt som monetära basen minskar om lånen betalas tillbaka i högre takt än Fed ger nya lån. En stor del av ökningen i monetära basen är i form av köp av värdelösa bostadsobligationer, då dessa är värdelösa kommer de aldrig betalas tillbaka och dessa pengar kommer därför aldrig dras ut ur systemet.

  2. Med all respekt, lustigt att man kan vara så mycket ute och cykla som du faktiskt är Dave men ändå göra rätt i att satsa på guld. Märkligast är att du tror att kreditexpansionen styr reporäntan och inte tvärtom. Hur tänker du dig att folk som ska köpa hus resonerar? Säger bankmannen ”Jo du, nu är kreditexpansionen uppe på 15 procent.” ”Härligt, men då tror jag att vi tar och lånar 5 mille istället för 4. Det känns tryggt med en saftig kreditexpansion.” Och angående QE, inflationen är ännu låg, men det beror på starka deflationistiska krafter, och låg hastighet på pengarna som du säger. Utan QE skulle man sannolikt ha deflation. Dock påverkar QE en hel del genom att driva upp olika tillgångspriser, just nu USA börserna, och förstås statsobligationerna. Den efterföljande kraschen kommer inte gå obemärkt förbi. Hur förklarar du förresten att korrelationen mellan guldpris och centralbankernas balansräkning över tiden är närmast perfekt? Även om du inte bryr dig om denna tydliga korrelation, så förklarar den helt varför det är så mycket fokus på QE. Du tror kanske alltid att du har rätt men alla andra, faktiskt hela marknaden, har fel?

    • Det spelar ingen roll vad jag eller du anser är mest logiskt, data visar att repo-räntan följer bankernas utlåning med 6 månaders fördröjning. Har du data som visar något annat? Hur ser du på det faktum att utlåningen är låg när repo-räntan låg och hög när repo-räntan är hög? Och om det nu är så att hög repo-ränta korrelerar med hög utlåningstakt så borde väl höjd repo-ränta vara det bästa som kan hända för t.ex guldpriset?

      Det bästa exemplet som finns är Japan, BOJ sänkte EFTER att bankernas utlåning tvärnitade 1990 till noll och låg vid noll i ca 20 år, blev det hyperinflation? Nej. Lånade bankerna ut enorma mängder pengar? Nej, tvärtom lånade de inte ut någonting alls.

       https://i0.wp.com/www.economagic.com/chartg/bjap/cdab072001.gif

      I verkligheten låtsas världens centralbanker manipulera bankernas utlåning, dvs penningmängden med repo-räntan, samtidigt som bankerna ostört kan diktera penningmängden som de vill.

      Ang QE,

      Nr. 1. inflationen är inte låg, den totala penningmängden ökar med 5% yoy och prisinflationen ligger kring 10& yoy. Hur du kan få det till ”deflationistiska krafter” förstår jag ej.

      Nr 2. hastigheten på pengar, korrekt uträknat har inte fallit. Det kan se ut som att den fallit under flera års tid eftersom endast BNP-drivande transaktioner räknas med, och icke-BNP-drivande transaktioner, som senaste åren utgör större delen av alla transaktioner ej räknas med i det som felaktigt kallas money velocity. Räknar du med alla transaktioner så är money velocity oförändrad.

      Nr 3. Det finns ingen korrelation mellan guld och ökning av den monetära basen (QE), har aldrig funnits, det finns faktiskt ingen korrelation alls mellan monetära basen och någon ekonomisk aktivitet. Jag begriper inte hur du kan slänga ur dig sånt utan att ha någon som helst koll på hur det faktiskt ligger till. Visa den där ”perfekta korrelationen” mellan guld och monetära basen, för vad jag vet har guldpriset rasat senaste månaderna samtidigt som monetära basen skjutet i höjden, och slagit ATH dagligen. Låter verkligen som ”perfekta korrelationen”…….

  3. Det är dags att du dave börjar lära dig ekonomi på andra sätt än att bara lyssna till bugs och märkliga teorier. Det lyser verkligen igenom att du inte har en aning om vad du pratar om för den som är det minsta insatt.

    • Andersson, Kan du inte precisera din kritik från ”du har inte en aning” så att vi alla kan ta del av den och inte bli förda bakom ljuset!?

  4. Den här korrelationen tycker jag känns rätt ok: http://www.sprottgroup.com/thoughts/articles/a-retort-to-soc-gens-latest-gold-report/
    Som jag skrev är den mot centralbankernas balansräkning och inte mot monetära basen som du skriver ovan. Mot monetära basen säger sig dock vissa också se en korrelation, i alla fall under de senare åren: http://lewrockwell.com/clark-j/clark-j41.1.html.

    Du säger att utlåningstakten är hög när räntan är hög och tvärtom. Jag antar att du menar utlåningstakten? Om man ser på utlåningstakt i Sverige på 2000-talet här:
    http://www.scb.se/Pages/Article____353441.aspx
    och reporänta här:
    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Styrrantan/?from1554=1999&to1554=2013
    så kan jag inte påstå att jag ser det sambandet. Man kan precis lika gärna hävda motsatsen, men förstås är det en viss fördröjning i hur räntan påverkar ökningstakten och det finns förstås fler faktorer som spelar in.

    Om man kan utläsa korrelationer ur olika kurvor så innebär det dock inte att man hur som helst kan dra slutsatser om vad som orsakar vad. Det måste istället baseras på ett logiskt resonemang. Det finns ingen logik i att reporäntan styrs av utlåningstakten. Däremot känns motsatsen väldigt logisk. Jag vet också vad man pratar om när man sitter på banken och diskuterar bolån, man pratar om ränta och det man har kvar efter fasta utgifter varje månad. Detta styr vad folk är beredda att betala för sitt boende. Det är väldigt logiskt.

    • Det är meningslöst att lägga upp guld bredvid monetära basen exakt vid botten 2001, innan dess fanns det ingen korrelation överhuvudtaget. Guldpriset föll i 20 år innan dess samtidigt som monetära basen ökade konstant, det är verkligen ”perfekt korrelation”?

      https://i1.wp.com/advisoranalyst.com/glablog/wp-content/uploads/HLIC/e356dd1c833b9b29236e951c881195e7.gif

      Är det så här guldpriset rört sig?

      https://i2.wp.com/goldnews.bullionvault.com/files/US_gold_reserves_3.png

      😀

      ”Som jag skrev är den mot centralbankernas balansräkning och inte mot monetära basen som du skriver ovan”

      Monetära basen är ena sidan av centralbankerna balansräkningar. Det är två olika namn för samma sak. Enda skillnaden mellan de grafer du la upp är att den ena är sammanlagda monetära basen och den andra är monetära basen i USA. Som du kan se i grafen ovan finns det ingen korrelation alls mellan guld och monetära basen. Slutsats: det bör ej finnas någon koppling mellan monetär bas och guldpriset och det finns inte heller någon sådan koppling.

      Dubbelkollade i de länkar du skickade ang repo-räntan, det tog någon minut för mig att se att reporäntan tydligt följer ökningstakten för bankernas utlåning. Jag har förstått att du tycker det är logiskt, men verkligheten fungerar inte enligt din logik. Om bankerna baserade sin utlåning på din logik så skulle det vara hyperinflation i Japan och USA vid det här laget. Det finns INGEN data som stödjer din logik.

      • Varför skulle du säga guld sjönk i 20 år då? Det föll ju ut bra med att volcker höjde räntan avsevärt vilket bör ha sänkt pengaskapandet, eller? Samtidigt som det såklart forts öka ständigt…

        Du brukar säga att reporäntan är ointressant, men visst är det så att om man höjer räntan till 500% som i Sverige så har det effekt på pengaskapandet!?

        • För att de största ägarna av guld ville hålla priset lågt, både genom att dumpa centralbankers guld på marknaden och att göra pappersmarknaden 100 gånger större än den fysiska. Kan rekommendera boken Gold Wars för den som vill fördjupa sig i detta. Författaren Ferdinand Lips jobbade för guldmarknadens största aktör Rothschild och hade hand om flöden av fysiskt guld i Europa, han hade även goda kontakter med John Exter som hade hand om guldet vid New York Fed. Bättre insiderskälla än så är svår att hitta:

          ”Years of study convinced me that there is a strong criminal agenda to illegally suppress the price of gold…” Ferdinand Lips, Gold Wars

          Eller så följde repo-räntan bara låneökningstakten? 🙂

          Jag säger att repo-räntan är ointressant eftersom den visat sig följa utlåningstakten slaviskt, så istället för följa repo-räntan kan man istället helt enkelt titta på utlåningstakten. Men det finns inte heller någon anledning till att repo-räntan ska styra bankernas utlåning eftersom bankerna ej använder repor och flödena av kontanter mellan dem är jämna generellt sätt behöver de inte heller låna av varandra. Repo-räntan påverkar därmed inte bankernas kostnader och ska därför inte heller påverka deras utlåning.

  5. Om det är något som är meningslöst i sammanhanget är det väl att hänvisa till vad som hände före 2001? Nu är det 2013. Situationen nu är inte densamma som då. Före 2001 gick inte sedelpressarna på högtryck och man hade inte extremt låga räntor med åtföljande kreditexpansion. Det innebär att en korrelation kan föreligga nu även om den inte gjorde det då.
    Monetära basen är väl inte ”samma sak” som centralbankens balansräkning bara för att den förra ingår i den senare?

    Förutsättningen för att som du så förenklat titta på en enda faktor och ur denna dra slutsatser är att allt annat är lika. Så är det dock väldigt sällan. Även om den låga räntan under tex 2002-2005 ledde till ohämmad kreditexpansion och en bobubbla i USA, så räcker inte nuvarande nollränta till för att ge upphov till samma sak. Situationen har förändrats. Bankerna är ovilliga att låna ut och/eller folk är ovilliga att låna. Psykologi och historik spelar alltid in. Ditt resonemang kring hur det fungerar med ränta och kreditexpansion är för mig obegripligt. Du tänker dig alltså inte att det är de artificiellt låga räntorna som orsakat värdens enorma skulduppbyggnad, 3.5 gånger världens BNP, utan det är något helt annat?

    • Om du nu vill visa att monetära basen styr guldpriset så är det väl lämpligt att titta på mer än just 10 år tillbaka? Gör du som du vill, jag har försökt förklara varför det inte finns någon koppling mellan dem och visat att det inte heller finns någon sådan senaste 100 åren. Varför någon tror att 3% av penningmängden ska styra guldpriset är obegripligt för mig. Meningslöst.

      Monetära basen är totala mängden fysiska kontanter och digitala kontanter som bankerna håller hos centralbanker, det är ena sidan av centralbankernas balansräkning. Centralbankerna skapar kontanter ur tomma intet och köper tillgångar för dem som hamnar på andra sidan. Kontanter på ena sidan (monetära basen) och tillgångarna de köpte för dem på andra. Resten av penningmängden, 97% är fordringar på dessa kontanter som bankerna skapar genom en knapptryckning. Dessa fordringar garanterar sedan stat och Riksbank, de är därför också kontanter, riktiga pengar.

      För mig är det obegripligt att du kan tro att repo-räntan faktiskt styr bankernas utlåning när det inte finns någon historisk data som visar att så är fallet och framförallt för att repo-räntan faktiskt inte påverkar bankernas kostnader. Om repo-räntan inte pårverkar bankernas kostnader, hur kan du då förvänta dig att den ska påverka deras utlåning? Och det är obegripligt hur du kan ignorera att bankerna faktiskt inte lånat ut alls i Japan under 20 år med noll-ränta (repo-ränta). Din logik om hur det fungerar har inget med verkligheten att göra, det är bara din tro om hur det fungerar.

      ”To realize that you do not understand is a virtue; Not to realize that you do not understand is a defect.” – Lao Tzu

  6. Du är rolig Dave! Vet du, jag tror det finns en sak till som påverkar bankernas utlåning. det är folks vilja att låna. En annan sak kan tänkas vara bankens känsla för hur de tror att låntagaren kan klara av att betala sina räntekostnader. Påverkas inte dessa faktorer heller av reporäntan? Inte det minsta lilla?

    Tro mig, jag är absolut klar över att det är väldigt mycket jag inte förstår. Däremot verkar det lite som om du sitter med alla svar?

    • Ang vilja att låna pengar/behov av mer pengar. Det skulle kunna vara en avgörande faktor, men även här visar historia att det alltid finns ett stort antal icke kreditvärdiga företag, privatpersoner, stater som ansöker om lån som inte får lån av banken. Banken avgör vem som får lån och vem som inte får det.

      Demand for money or credit is very large (perhaps infinte), the supply is the short side, which determines the market outcome” (Richard Werner, New Paradigm in Macroeconomics)

      Hur stor del av dessa potentiella låntagare som får lån varierar hela tiden, innan kreditbubblan sprack 2008 kunde vem som helst få lån, även de utan inkomst. Efter 2008 gav bankerna inga lån alls trots att repo-räntan var noll och staten hade omvandlat deras värdelösa fordringar till kontanter genom QE och diverse räddningsprogram.

      Eftersom stater garanterar att bankerna alltid får tillbaka sina pengar på något sätt bryr sig bankerna ej om de får tillbaka pengarna eller ej. Historia om något visar att detta är fallet. Hur många kreditbubblor har vi haft hittills? Hade du själv brytt dig om låntagarens kreditvärdighet om du visste att du ändå får tillbaka pengarna om de inte kan betala?

  7. Du har nog rätt. Bankerna frågar visserligen presumtiva låntagare om inkomst och månadskostnader innan de beviljar eller avslår en låneansökan, men det är bara en chimär. I själva verket lånar de ut enbart efter nycker, tycke och smak. Kanske har de en apa eller bläckfisk som avgör om lånet beviljas eller ej? Fast kanske inte, eftersom bankerna tydligen agerar i flock.

    Samtidigt sitter en hel hög med centralbanksdirektioner och slaviskt bevakar kreditökningstakten. Ökar den, då väntar man 6 månader och sedan höjer man räntan. Sjunker den, då väntar man 6 månader och sänker räntan. Men, observera att dessa åtgärder med räntan har absolut ingen som helst påverkan på kreditökningstakten. Denna ökar och minskar enbart pga a förändringar i bankernas nyckfulla utlåning. Ok, då är vi överens. Eller är det så att jag fått allt om bakfoten?

    • Vänta, jag tror att jag identifierat varför den här diskussionen ej leder någon vart:

      – Du hittar på en teori om hur du tycker att banksystemet fungerar

      – Jag svarar och lägger fram historisk data som visar att det inte är så det fungerar.

      – Du ignorerar svaret och upprepar hur du anser att banksystemet ska fungera

      Åså börjar vi om på nytt. Visst blir det meningslöst?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s