Faktorn som förklarar Kinas tillväxt & Sveriges lågkonjunktur m.m

Bankerna i Kina har pumpat ut nyskapade pengar i en enorm takt senaste åren, sedan 2002 har ökningen av lån/den aktiva delen av penningmängden ökat med i snitt ca 18% per år. Med så mycket nya pengar kan inte nominell BNP och antalet transaktioner annat än stiga, även om större delen av pengarna allokerats för spekulation på Kinas bostadsmarknad och därav exploderande priser.

Låneökningstakten förklarar även varför Japan haft lågkonjunktur i över 20 år:

Som ni kan se har Japanska banker knappt skapat några pengar alls under perioden. Innan 1990 hade Japan en låneökningstakt över 20% precis som Kina, därav deras ekonomiska boom. När bankerna slutade skapa pengar kollapsade skuldpyramiden. Inte helt förvånande förklarar även denna faktor varför USA hade högkonjunktur mellan 2001 till 2007 och sedan lågkonjunktur 2008 till ca 2010, mer info om det finns här: Viktigast 2013

För Sveriges del ser det inte bra ut alls, här har låneökningstakten rasat från 15 procent till nu senast 4,5, vi har fortfarande inte haft någon bankkrasch, men vi ser redan effekterna av den minskade takten, t.ex:

4 reaktioner på ”Faktorn som förklarar Kinas tillväxt & Sveriges lågkonjunktur m.m

  1. Nedmontering i VIT

    The Company has undertaken staff reductions, reduced office space and administrative expenses and halted and/or deferred certain consultant and site activities. Engineering, permitting and site work to support full site mobilization and construction activities in 2014 will continue.

    Andrew Kaczmarek, COO, has stepped down as an officer of the Company and will continue to be an integral member of the development team as a consultant. Richard Eliason, VP Exploration, has resigned. The Company would like to thank Mr. Eliason for his contribution and wish him well in his future endeavors.

  2. Jag skulle vilja omformulera rubriken, Faktorn som förklarade Japan, Kina, Sveriges mfl skenbara högkonjunktur. Det vi ser nu är ingen lågkonjunktur utan en normalisering av ekonomin.

  3. Vad tycker du om följande intervju mellan svenska marknadsexperter och SvD, 30/6 2013 publicerat på aftonbladet.

    SvD:s experter ger dig koll på kursen
    Glöm Grekland! Glöm Spanien! Vad som bekymrar SvD Näringslivs börspanel i eurokrisen är utvecklingen i Tyskland som går till val i höst. De håller även ögonen på USA, där centralbankens senaste besked är att ekonomin inte klarar sig på egen hand. Kina är ett nytt orosmoln. Men riktningen för börsen är uppåt, enligt experterna.

    SvD Näringslivs kunniga kvartett består av Jonas Olavi, Lena Fahlén, Simon Blecher och Maria Landeborn. FOTO: TOMAS ONEBORG

    Uppdaterad kl 17:04, 29 juni 2013
    SvD Näringsliv samlar fyra specialister som följer börsvärlden och alla händelser som påverkar marknaden. Det finns knappast någon brist på orosmoln. En central fråga är: Hur blir resten av börsåret?

    Hur ska man se på de tvära kasten på börsen de senaste dagarna?

    JO: Det är en förlängning på den vinsthemtagning som startade på den haussade japanska börsen och som sedan har spridit sig världen över. När förtroendet är lågt och frågorna många brukar börsen bete sig så här. Håller Kina på att bromsa in snabbare? Kommer amerikanska centralbanken Fed att dra tillbaka sina stöd i närtid?

    ANNONS

    SB: Oron i Kina är ny och svårbedömd, men vi har sett på fallet i råvaror att Kina inte växer i samma takt som tidigare och bolagen lever redan med den svagheten.

    Vad kommer att påverka börsen mest framöver?

    SB: Det finns hög sannolikhet för att det inte blir så mycket bättre resultat i de kommande rapporterna. Samtidigt, om makrosiffrorna inte är så bra faller räntorna – då ökar intresset för aktier ändå. Det handlar om en jakt på bättre avkastning. Årets första halva har vi sett en jakt på stabilitet.

    JO: Det tyska valet blir intressant. Man kan vänta sig en stor medierapportering och att alla vill hitta politiska poänger. Då är det viktigt att ECB står som garant för stabiliteten.

    LF: Det tyska valet blir väldigt viktigt. En ljusare bild efter valet, om Angela Merkel blir återvald, kan innebära en mer proaktiv finanspolitik; att man vågar släppa efter lite på svångremmen i Sydeuropa.

    ML: Utöver det tyska valet kommer Fed att spela roll. Skulle Fed börja skala ned på stimulanspaketen riskerar det att skaka till marknaden. Sedan banken börjat nämna en nedtrappning har börserna varit oroliga. Förr eller senare ska man börja dra tillbaka stimulanserna. Ett oerhört experiment pågår nu hos världens centralbanker.

    5,2
    procent steg Stockholmsbörsen med under första halvåret 2013. Siffran avser börsens bredaste index, som heter All share index. Är börserna dopade av billiga centralbankspengar?

    JO: Det är kanske lite slarvigt uttryckt, men vad det handlar om är att placeringsmandaten just nu rullar in i aktier.

    ML: Titta på vad som har stigit i år. Det är USA, Japan och de stora börserna i Europa där vi sett stora stimulanspaket.

    LF: Likviditet brukar driva börskurserna. Problemet är att likviditeten inte nått ut till den reala ekonomin. Det tror jag är centralbankernas stora frustration. Likviditeten driver upp börserna men får liten effekt på ekonomin i stort.

    SB: Man har skuldsatt länder men gjort företagen rika. Företagens vinster är tillbaka på samma nivå som 2007; även börserna är tillbaka trots kriser däremellan. Skillnaden nu är att företagen sitter med starka kassor. Det är dags att företagen börja investera och göra förvärv.

    Hur påverkar kronan börsen?

    SB: Överskatta inte kronan. Den är viktig för industrin men börsbolagen är extremt globala. För 30 år sedan var kronstyrkan viktig för Volvo, nu har bolaget tillverkning överallt. Å andra sidan, vad har gått bra på börsen i år? Jo, banker. Så en viss roll spelar kronan för börsutvecklingen.

    JO: Kronan är nu på en riktig nivå. Sedan är det klart att exportbolagen vill ha konkurrensfördelar och därför hela tiden påtalar risken med en starkare krona.

    Vad tittar ni särskilt efter inför sommarens rapportflod?

    LF: Jag vill se att bolagen uttalar sig mer positivt kring försäljningstillväxten. Hittills är resultaten drivna av nedskärningar. Vi måste börja våga tro att vinsterna stiger också för att försäljningen ökar.

    ML: Jag tror på ett kvartal med försäljningar och vinster som inte riktigt prickar prognoserna – det är okej. Börsen kanske inte blir lika förlåtande. Man kommer inte att handla upp aktier om man inte ser en förbättring i nyckeltalen.

    SB: Vi har avvärjt finans- och skuldkrisen. Börsen är tillbaka på nivåer före finanskrisen, så cirkeln är sluten. Men för att bli bättre härifrån måste vinsterna stiga.

    Vilka branscher känns lovande respektive riskfyllda?

    JO: Vinnare finns i branscher som drar nytta av ett bättre makroläge. Faror finns i mer defensiva, högre värderade placeringar. Relativt sett är bankerna dyra. Hälsovårdsbolagen har gått bra och känns också ganska dyra. En sektor som jag tror hamnar fortsatt i skottgluggen negativt är råvarubolagen. De är pressade från flera håll.

    Regionvis då – vad är att vänta under årets andra hälft?

    JO: USA ser stabilt och tryggt ut, och Japan ser intressant ut. Visst kommer vi att få leva med volatilitet då landet är i starten av sitt enorma experiment att vända sin ekonomi. Men jag tror att det kan gynna de japanska bolagen.

    LF: Råvaror går in i en svagare period. Det gör regioner som Latinamerika något mer osäkert. Samtidigt växer medelklassen i tillväxtländer och konsumtionen ökar varför jag tror att man ska satsa på konsumtionsbolag i dessa länder. Det här kommer att fortsätta. Vi tror även på Aseanländer som Indonesien, Filippinerna där situationen börjar se bättre ut. En region som jag tror kan överraska positivt är Sydeuropa eftersom förväntningarna är så lågt ställda. Enligt vår syn får vi se en försiktig återhämtning.

    Apropå tillväxtmarknader – är de särskilt svängiga och riskabla när börsen står och väger?

    ML: Tillväxtmarknader är normalt sett volatila. De tillväxtmarknader som rusat den senaste tiden får ju automatiskt även stora sättningar när de väl inträffar. Det gäller såväl Turkiet som Japan. Men långsiktigt tror jag att tillväxtmarknader är intressanta. På tal om råvarumarknader är Ryssland väldigt lågt värderat jämfört med andra tillväxtmarknader. Jag tror inte att man ska satsa på Ryssland på kort sikt, däremot på längre sikt. Det har varit trögt på ryska börsen ett tag men jag tror på en vändning.

    Hur ser ni på Japandramat på börsen?

    JO: Det vi sett är en effekt av vinsthemtagningar som har gått överstyr. Alla investerare ska ur marknaden samtidigt och det blir oordning i leden. Men man ska komma ihåg att Tokyobörsen fortfarande är upp kraftigt i år.

    SB: Japan har gjort mer rätt på fyra månader än på 25 år med en otroligt begåvad centralbank. Samtidigt, ur ett svenskt perspektiv, kan det bli riktigt farligt om Japan lyckas med sitt valutaexperiment. Svenska och även europeiska bolag kommer att få möta en tuff konkurrens från japanska bolag. De kommer att få en valutahjälp, det blir farligt.

    ML: Som privatsparare är det lätt att både ryckas med och skrämmas av det som händer i Japan. Det viktiga är att våga vara långsiktig.

    Och Kina?

    LF: Kina har stora utmaningar framför sig, tillväxten ska skifta från investeringsdriven till konsumtionsdriven. Det blir tufft. Vi är något mer försiktiga till Kina i vår förvaltning.

    SB: Att satsa på svenska bolag är samtidigt ett bra sätt att få Kinaexponering i portföljen. Se bara till bolag som Ericsson, Sandvik och SKF. Man ska också veta att även om Tyskland är vår viktigaste marknad skickas många produkter vidare till Kina, så indirekt har vi stor exponering mot Kina.

    Hur ser ni på USA ur ett investerarperspektiv?

    SB: Landet har en fantastisk förmåga att komma igen efter alla kriser. Ofta hör man att USA:s dominans är slut men så plötsligt dyker det upp bolag som Apple, Google, Microsoft och Facebook. Huvudanledningen till att USA har klarat sig så mycket bättre än Europa är att man såg till att kapitalisera bankerna direkt. Det var det första man gjorde efter Lehman-kraschen. Att inte kapitalisera bankerna direkt var Europas stora misstag. Varför vänder den amerikanska husmarknaden nu? Jo för att det finns ett fungerande banksystem. Som svensk och europé har vi alltid en förmåga att underskatta USA.

    LF: Det intressant just nu tycker jag är renässansen för den uträknade amerikanska tillverkningsindustrin. Allt skulle göras i Kina. Men nu flyttar tillverkningen tillbaka och i rätt stor skala. Det är häftigt!

    SB: Ja, och med tillverkningen flyttar också arbetskraften tillbaka till USA.

    LF: Osäkerhetsfaktorerna i USA är däremot de politiska låsningarna. Det är helt otroligt att ett av världens största land har politiker som har så svårt att komma överens.

    Vad händer på marknaden när Fed väl upphör med stimulanser i form av stödköp ?

    ML: Fed har visat att man är väldigt lyhörd för återhämtningen. Om den inte visar sig stå på egna ben kommer man ganska snabbt agera igen.

    SB: Det var en testballong när Fed först gick ut och sa att ”någon gång” upphör stödköpen. Då skakade marknaden till. Men kom ihåg att detta är ett jätteexperiment. Fed kommer aldrig att sluta halvvägs. Jag tycker många har missat att det är bra att stimulanserna upphör. Det indikerar en vändning.

    LF: Centralbanken kommer att skala ned långsamt och inte dämpa en skör återhämtning.

    SB: Jag skäms faktiskt lite över min kår när börsen dyker för att det kommer positiv makrostatistik. Folk applåderar dålig statistik och dåliga arbetslöshetssiffror för då fortsätter någon slags heroin och knark till marknaden i och med Feds stimulanser. Långsiktigt kan man inte leva på att det trycks pengar i diverse former!

    Vilka är orosmolnen i Europa?

    JO: Både Tyskland och Frankrike har stora utmaningar framför sig för att bli konkurrenskraftiga igen; strukturreformer behövs. Som det är nu blir de mer och mer oattraktiva, ur konkurrenshänseende.

    SB: Det pratas en del om att det är synd om Tyskland som får bära hela eurokrisen. Men är inte synd om Tyskland, det är fortfarande en stark exportnation med låg arbetslöshet. Hade vi inte haft euron hade D-marken gått i taket och då hade Tyskland inte sålt en enda produkt. Frankrike däremot är i betydligt sämre skick och med en lite märklig politisk ledning. Kommande år kan bli allvarliga för Frankrike.

    LF: Länder i Sydeuropa tvingas nu till strukturreformer med kniven mot strupen. Lyckas de kommer Frankrike att stå rätt ensamma kvar med stora problem som man inte tagit itu med.

    Mer från Börspanelen

    BÖRSPANELEN OM FRAMTIDENS BÖRS

    PRIVATEKONOMENS BÄSTA PORTFÖLJTIPS

    EXPERTEN: SÅ SLUTAR BÖRSÅRET 2013

    • Det verkar som att samtliga i artikeln tittar på fel faktorer (QE, repo-ränta, politisk utveckling m.m) och ser därför inget värde i deras slutsatser. Jag gör som Richard Werner, det enda som är intressant för att se var konjunkturen är på väg är lånetillväxten. Werner går igenom lånetillväxten i några länder i den här presentationen (24 min in i klippet)

      Han är positiv till både USA och Japan. Senaste siffrorna från Kina jag hittat, som sträcker sig fram till mars visar en lånetillväxt över 10% per år och med så hög tillväxt är det ingen risk i nuläget att bubblan spricker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s