Kan någon förklara vad Cornucopia menar?

Cornucopia påstår återigen att banker absolut inte skapar pengar ur tomma luften när de finansierar bostadslån (länk till inlägget):

Tvärt emot vad en del påstår så skapar bankerna inte pengar ur tomma luften när man lånar ut till bostäder1, utan finansieringen av utlåningen sker främst genom upplåning på obligations- och penningmarknaderna, inte via inlåning som kanske bara står för 10% av finansieringen.

Ok, så bankerna lånar först existerande pengar på obligations- och penningmarknaderna och lånar sedan ut dessa, inga nya pengar skapas. Om jag först lånar 100 kronor av dig och lånar ut dem till någon annan så har inte penningmängden ökat, eller hur? Vi har bara förflyttat pengar från en plats till en annan, sk finansiell intermedieringMen är det så här det fungerar i verkligheten?

SCB rapporterar varje månad att penningmängden ökar med hundratals miljarder (per år), varifrån kommer alla dessa pengar? Enligt SCB består ökningen framförallt av bostadslån.

Ökningen kan främst förklaras av bostadslånen som stod för 103 miljarder av ökningen

Det verkar alltså som att penningmängden ökar när en bank beviljar lån. Vad säger Riksbanken om saken? Enligt dem skapas större delen av alla nya pengar i samband med affärsbankernas utlåning. När en bank skriver in lånesumman på låntagarens konto genom en knapptryckning så skapas det helt nya pengar. (Källa)

I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning, vilken har ökat under perioden. Penningmängd i Sverige definieras som pengar som ägs av allmänheten, t.ex. i form av sedlar och mynt eller insättning på konto. Den största delen av den svenska penningmängden består av insättningar på konto.

När en låntagare kommer till banken och ber om ett lån ökar penningmängden då pengarna sätts in på låntagarens konto. Samtidigt hamnar bolånet på bankens tillgångssida.

Med vänlig hälsning,
SVERIGES RIKSBANK
Financial Stability Department
SE-103 37 Stockholm

Penningmängden ökar därmed när pengar sätts in på låntagarens konto, detta stämmer ju inte alls överens med Cornucopias teori. Om en insättning på låntagarens konto kom från redan existerande pengar så kan penningmängden omöjligen öka. Kan det helt enkelt vara så att banken faktiskt skapar insättningen ur tomma intet genom en knapptryckning, mer insättningar = mer pengar? Ja, åtminstone enligt Riksbanken och SCB om jag tolkat dem rätt.

”It proved extraordinarily difficult for economists to recognize that bank loans and bank investments do create deposits. In fact, throughout the period under survey they refused with practical unanimity to do so.” – Schumpeter

Min fråga är: Om bankerna bara lånar ut pengar som de först lånat in (dvs existerande pengar) hur kan då penningmängden öka varje gång en bank beviljar lån. Och om insättningar hos banker är pengar och bankerna kan skapa insättningar genom en knapptryckning, hur kan det då vara fel att säga att bankerna skapar pengar ur tomma luften?

Advertisements

56 reaktioner på ”Kan någon förklara vad Cornucopia menar?

  1. Du tycker inte att du snöat in något oerhört här? Potäjto potato, vem bryr sig. Guld och silver kraschar och ingen botten i sikte. Farligt att bli nästan religiös i sin tro på en sektor.

    • Jo, frågan om banker skapar pengar eller ej är helt ointressant! VEM BRYR SIG!

      Guldprisets rörelser gör frågan ännu mer ointressant, om guld faller i pris är det helt ointressant hur pengar skapas, du har självklart helt rätt.

  2. Lite offtopic. Letar efter en bok som förklarar räntor på ett bra sätt. Alltså typ prissättning, varför ändrar banken räntorna när inte riksbanken gör det? osv.
    Jag förstår att det säkert handlar om utbud och efterfrågan. Men om det finns en bra bok om detta är jag tacksam om någon vill delge namnet på boken.

    • Enligt boken New Paradigm In Macroeconomics är det banker som sätter räntorna och Riksbankens repo-ränta följer bankernas utlånings med fördröjning. Repo-räntan eller som den så missvisande kallas: STYRräntan styr ingenting, den bara följer. Finns kortare presentationer och sammanfattningar att hämta på nätet, t.ex:

      Tillägg: specifikt om räntorna vid 16:00

  3. Grattis till ditt tionde(!) inlägg om Cornucopia… Börjar bli lite tröttsamt. Föreslår att du tar dina meningsskiljaktigheter med honom privat istället för att raljera på bloggen över allt han säger och gör. Han hade nog kunnat göra ganska pinsamma utläggningar om dina tidigare guld- och silverprognoser, men det gagnar knappast någon.

    • Ok, ska skriva om det du vill i fortsättningen. Bloggen bör anpassas efter dina behov. Inlägg om pengar och hur dem skapas och vem som skapar dem är bara tröttsamt, särskilt om Cornucopia nämns i inlägget.

      Btw, att guldpriset faller måste direkt betyda att alla mina guld- och silverprognoser är felaktiga och att allt jag skrivit om guldpriset fundamenta är fel.

      Pinsamt

    • På tal om banksters, se den här nya intervjun: World Bank: Money Laundering Criminals | Interview with Whistleblower Karen Hudes

      Mmmmm världsbanken, jag litar på dem.

  4. Skit i alla haters. Grymt bra blog och dina inlägg om Cornucopia är bra. Tycker det är kul med alla missanpassade individer som ska in och stångas och påpeka hur fel du ligger i dina placeringar. Ni som gör det, väx upp.

  5. ”Tycker det är kul med alla missanpassade individer som ska in och stångas och påpeka hur fel du ligger i dina placeringar. Ni som gör det, väx upp.”

    Och daves inlägg och hackande på andra bloggare är inte patetiskt? Ehhhhh, tänkte inte på det…

    • Hackande = att ifråsätta Sverige största ekonomibloggare när han säger saker som uppenbarligen inte alls stämmer.

      eller att:

      Påvisa att Sveriges största ekonomibloggare hånar bitcoininvesterare som haft rätt om bitcoinpriset medan han själv haft fel hela vägen upp.

      eller att:

      Påvisa att Sveriges största ekonomibloggare faktiskt REKOMMENDERA sina läsare att blanka börsen vid treårslägsta.

      Detta hackande bör nästan klassas som näthat? Ush och fy! SLUTA IFRÅGASÄTTA SVERIGES STÖRSTA EKONOMIBLOGGARE.

  6. Haha, dave du är en näthatare! folk har blivit kränkta och kränka folk får man inte. Undra hur långt det är kvar innan vi har nätpoliser som surfar runt och censurerar och bötfäller folk på nätet. Ja annars vore det ju anarki och totalt kaos och så kan vi ju inte ha det

  7. Men tror corny att bankernas kreditering av kundernas konton ”finansieras” med inlånade obligationer? Och bankerna kan göra om dessa obligationer till sedlar och mynt. Och att penningmängden ökar genom det ökade antalet skapade obligationer som bankerna kan låna in och ha som säkerhet för deras kreditskapande. Jag försöker förstå hur han menar… Jag tycker bevisen du och R.Werner lägger fram är överväldigande men det r intressant med kritiken om den är befogad då. Skulle vilja höra hur han förklarar att penningmängden kunde öka i den höga grad som vi sett och oxå ser den göra idag.

    • Det verkar som han tror att bankerna först lånar upp pengar utifrån, t.ex genom att sälja en obligation eller private placements och sedan använder dessa till att låna ut, isf skapas inga nya pengar när banken krediterar låntagarens konto. Vet ej om denna tolkning är korrekt, har lika svårt som dig att förstå vad som menas.

      Richard Werners förklaringar förstår jag och de förklarar varför Riksbanken och SCB säger att penningmängden ökar när en bank skapar nya lån.

      https://fbcdn-sphotos-a-a.akamaihd.net/hphotos-ak-prn1/1011395_570726699644405_1303026329_n.jpg

  8. Bra Dave!
    Det är ganska skoj att de gatekeepers som uttalar sig här inte i sak bemöter det du skriver överhuvudtaget. Att Cornu ljuger rakt upp och ned bekommer dem inte – det som är fel är att du påpekar att han ljuger. Logiskt? Nä, och ganska genomskinlig agenda i retoriken.

    Jag länkar till dig då jag tar upp samma sak fast från ett annat perspektiv.

    Tror Cornu får allt svårare att upprätta trovärdighet då antalet kommentarer på hans blogg fallit som en sten. Sedan spelar det ingen roll att hans hejdukar (han själv?) försöker förbjuda andra att påpeka att Cornu ljuger. Besöksiffrorna tror jag Cornu fejkar – han är ju datanörd i botten.

  9. Om någon är intresserad av fakta så har Cornucopia helt rätt. Banker kan INTE skapa lån enkom genom att trycka på en knapp som somliga tycks tro. Det är en missuppfattning. Pengarna måste först finnas i form av inlåning eller att de lånas upp genom obligationsmarknaden eller vad det nu kan vara.

    Innebär detta att bankerna INTE skapar nya pengar? Nej, banker skapar nya pengar ändå. Om Nils sätter in tusen kronor och reservkravet tex är tio procent, kan banken låna ut niohundra kronor till Lisa. Då har Nils en fodran på banken på tusen kronor, samtidigt som banken har gett niohundra till Lisa. Alltså har man skapat niohundra nya pengar. Detta kan sedan fortsätta genom att Lisa tex sätter in sina nya pengar i en annan eller samma bank osv, tills pengarna har tiofaldigats, vilket blir maxgränsen om reservkravet är tio procent.

    Mer information om detta kan enkelt sökas upp på nätet, så jag förstår inte varför man behöver sitta och yra en massa felaktigheter om det här på en blog? Varje tänkande människa kan räkna ut attt det orimligen kan vara så att bankerna endast trycker på en knapp. I så fall skulle man kunna låna ut pengar till nästan ingen ränta alls, varför i hela fridens namn skulle bankerna sitta och konkurrera med varandra om boräntor på 2-3 procent om upplåningskostnaden vore exakt noll??

    • ”Som somliga tycks tro”: somliga = Riksbanken och Bank of England

      Klart Cornucopia (och du) har bättre koll än dem…..

      Jag vet inte hur du kunnat missa det om du läst inlägget du kommenterar eftersom det framgår där, men bankerna skapar insättningen när lånen ges, DE HAR EJ LÅNAT IN PENGAR FÖRE LÅNET BEVILJAS.

      Bank of England beskriver processen:

      ”Banks make loans by simple increasing the borrowing costumers current account…. that is, banks make loans by creating money” – Paul Tucker, Bank of England

      Siffrorna som bankerna skapar vid lånetillfället är pengar, insättningen (inlåningen) är pengar enligt både Svenska Rikbanken och SCB. Dessa siffror skapar bankerna flera hundra miljoner av varje år enligt SCB. Förklara gärna på vilket sätt detta inte är pengar ur tomma intet om du inte håller med.

  10. @Yvette
    Ledsen att behöva förstöra sagan för dig, Yvette.Du har säkert lärt dig det där dravlet på universitetet.

    Det du besskriver är multiplikatormodellen som bland annat ”Nobel”pristagarna (om det hade funnits ett nobelpris i ekonomi) Kydland och Prescot bevisat empiriskt vara felaktigt. Kontopåhittande kommer före det att centralbanken eventuellt lägger till svenska kronor i systemet.

    Det är också rent logiskt lätt att bevisa att bankerna inte lånar ut svenska kronor till kontoinnehavare. Vad är kundens kontoinnehav? Jo, bankens skuld till kunden på svenska kronor. En skuld på svenska kronor kan aldrig vara svenska kronor – så eneklt är det att bevisa att det som står på en kunds konto inte är svenska kronor.

    Faktum är att det knappt finns några statliga pengar (svenska kronor) längre. Folk tror att vi har en valuta som heter svenska kronor och att det är det de betalar varandra med. Men i verkligheten skapar varje enskild storbank sin egna valuta enligt den här rapporten från BIS (centralbankernas centralbank).

    ”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”

    ”Issue” betyder ge ut, skapa. Bankerna skapar mao sin egen valuta. SEB skapar sin valuta, Swedbank sin valuta etc – allt enligt BIS, centralbankernas centralbank. Och om kontanterna försvinner finns mao inga svenska kronor kvar i samhället – det enda som kommer finnas är de olika ”valutorna” som bankerna hittar på och kluiddar på konton när de skuldsätter folk och samhälle.

    BIS skriver sedan:

    ”An important feature of this coexistence is that, in a given currency, central and commercial bank monies are convertible into each other at par. Conversion at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values.

    Vilket betyder att BIS hävdar att en enhet av bankvalutan på ett konto går att växla till en svensk krona (=centralbankspeng). Ladda ned från BIS och läs själva:

    http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

    BIS säger inte hela sanningen då den försöker dölja det faktum att kundkonton är bankernas skulder (i t.ex svenska kronor i Sverige). Men BIS har helt rätt i att inga svenska kronor finns på kundens konto -dvs banken har inga svenska kronor lånat ut till konton.

    ”Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money.”

    Hyman Minsky. professor i ekonomi

  11. Tyvärr Lincoln, det där har lilla jag snappat upp på internet, och där står ju bara saker som är sanna, eller hur? Men för all del, dream on, grabbar, låt inte mig störa.

    Men en svårförklarad invändning är ju att det finns bolån med olika bindningstid och olika ränta. Om alla lån skapas genom en knapptryckning och kostnaden för lånen i samtliga fall är noll, verkar det minst sagt onödigt att hålla på med alla dessa olika räntor. Tänk så korkade bankerna och låntagarna måste vara…

    • Yvette, ett sista försök, utlåningsräntan alltid är flera gånger högre än inlåningsräntan på pengarna som skapas, det är ingen verklig kostnad för bankerna. Knapptryckningspengarna som skapas är alltid en vinst för bankerna, aldrig en kostnad.

      Låntagare må vara korkade, som betalar 70 miljarder i ränta till banker för att de tryckt på en knapp. Bankerna däremot är allt annat än korkade. Eller tycker du 70 miljarder är småsummor? Beskriv exakt vad bankerna gav upp för att få in flera 100 miljarder i ränteintäkter varje år (70 miljarder i ren vinst)

  12. Vem är det som lånat något? Och vad i sådana fall, Yvette?

    När banken påstår att den ”lånar ut” svenska kronor, säg 100 000kr, till en kund händer följande:

    1) Kunden blir skyldig banken 100 000 kronor. Banken sätter denna påhittade skuld på bankens tillgångssida
    2) Banken ”lånar” tillbaka samma 100 000 kronor av kunden och kluddar detta på kundens konto. Detta sätter banken som bankens skuld på balansräkningen
    .
    Av ovan följer att banken har satt sig själv och kunden i lika stor påhittad skuld på 100 000 svenska kronor som banken ALDRIG varken ”lånat ut” eller ”lånat in”.

    De olika räntorna på påhitten har med att bankerna säljer bostadsobligationer till varandra. Min senaste blogg handlar om det. Kolla gärmna in om du undrar.

    Som Hyman Minsky. professor i ekonomi, skrev:
    ”Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money.”

  13. ”Beskriv exakt vad bankerna gav upp för att få in flera 100 miljarder i ränteintäkter varje år (70 miljarder i ren vinst)”. Ja, du svarar ju på frågan själv! Flera 100 miljarder i ränta men bara 70 miljarder i ren vinst. Mellanskillnaden = bankernas upplåningskostnad. Marginalen ligger väl på ca 0.5-1% gissar jag. (Och det är inte huvudsakligen kontoägarnas inlåning som står för kapitalet, utan troligen obligationsmarknaden.)

    • 70 miljarder i ren vinst, resterande miljarder går till utgifter för bankkontor, miljardbonusar till chefer och löner till anställda och sedan ger de tillbaka en del av vinsten till sina kunder (inlåningsräntan)

      Om jag förstår dig rätt håller du med om att inlåningen skapas genom en knapptryckning, men du håller inte med om det är ur tomma intet eftersom bankerna har administrativa avgifter (för kontoren, anställda, miljonbonusar m.m) och att de faktiskt delar med sig av vinsterna till sina kunder (kontoinnehavarna).

      Hade det varit ok för dig om jag också skapade egna pengar genom att skriva in siffror på en dator om jag gav tillbaka en liten del av vinsten på de nyskapade pengarna? Är det ok då? Intressant resonemang

  14. Jag tror inte du har läst mina inlägg. Du har inte alls förstått mig rätt. Dina inlägg bemöter inte på något vis det jag skrivit utan är helt osakliga. Varför skulle det vara ok eller inte ok för mig om ”du skapade pengar på en dator”?? Vad jag tycker om detta är helt ointressant, jag har bara försökt förklara hur det ligger till eftersom det du skriver inte stämmer. Nu är det ju så att privatpersoner, till skillnad från banker, INTE kan skapa nya pengar. Om Nils lånar dig en hundring och du lånar ut den till Lisa, så kan du inte ge tillbaka Nils hans pengar. Det kan däremot en bank, därför skapar en bank nya pengar, MEN banken måste ändå först få in hundringen från någon. Det är allt jag säger, och det enda du kan bemöta det med är totalt irrelevanta påståenden som i o f s kan vara riktiga, men inte alls har med saken att göra.

    • Nu lyckas du säga emot dig själv, hur ska du ha det?:

      därför skapar en bank nya pengar, MEN banken måste ändå först få in hundringen från någon

      Så banken lånar först in pengar från någon innan den lånar ut dem enligt dig. Hur kan det skapas nya pengar när en bank ger lån om den bara lånar ut vad den först lånar in. Jag förstår inte vad du menar. Förklara vad du menar med att bankerna först lånar in pengar innan de lånar ut, och hur penningmängden kan öka med flera hundra miljarder per år om så är fallet. Förklara också exakt varför skapandet av alla dessa pengar inte kan klassas som pengar ur tomma intet (knapptryckningspengar).

  15. @Yvette
    Nä bankerna kan inte betala tillbaka alla hundringar den är skyldig för det finns bara runt 100 miljarder svenska kronor och bankerna sitter i skuld med 2800 miljarder kronor till kontoinnehavare. Endast 100 miljarder är svenska kronor då endast Riksbanken kan skapa svenska kronor. Om nu inte mina ord duger kanske Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet duger:
    ”“–Det hela bygger på att Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra. ”
    http://www.svd.se/naringsliv/riksbanken-tjanar-miljoner-pa-krisen_1919803.svd

    Men du får gärna svara på frågan, Yvette, vad skapar bankerna för pengar enligt dig? Vilken enhet ger du bankernas kontopåhitt? Kallar du dom SEB-kronor, Swedbanks-kronor (såsom BIS framställer det) eller vad ger du dem för enhet. För det är ju bevisligen inte svenska kronor. Om det inte är svenska kronor vore det ju skoj att få veta vad vi använder som ”betalningsmedel” enligt dig, Vi kan ju knappast använda svenska kronor såsom vi gör när vi handlar med fysiska kontanter, för på kontona finns bevisligen inga svenska kronor? Eller gör det det, Yvette? Trots vad både Riksbanken och BIS säger. Om så, vad får dig att tro att det finns svenska kronor på kontona?

  16. Som du säkert vet ingår kontoinnehav i den bredare penningmängden och bara en mindre del av penningmängden är fysiska sedlar och mynt. För mig och många andra är de elektroniska pengarna självklart svenska kronor eftersom de är fullt fungerande som betalningsmedel i just denna form. Om du vill kalla de pengarna för SEB-kronor eller kanske Singalesiska dollar eller något annat får du gärna göra det. Så här långt har jag aldrig haft några bekymmer med att använda mina elektroniska pengar som just svenska kronor, vilket för mig bevisar att de är svenska kronor.

  17. Men du svarar inte på frågan, Yvette! Vad är enheten på bankernas kontopåhittande? De är ju helt klart inte svenska kronor – varken enligt Riksbanken eller BIS. Så vad är de? Att du skriver vad jag kan kalla dem är inte ett svar på vad du kallar dem. Vad är det enligt dig?

    Jo, du kan betala mig med din bil som betalningsmedel istället för svenska kronor för at jag lagar ditt hus -det gör inte att bilen ÄR svenska kronor – det gör bilen till ett substitut för svenska kronor. Det samma gäller bankkontona som också bara är substitut för svenska kronor och INTE svenska kronor i sig.

    Så frågan kvarstår, Yvette, vad är det som bankerna har på sina konton som substitut för svenska kronor? Vad ger du dem enhetsbeteckning – du måste väl ändå veta vad du betalar med? Eller gör du inte det? Och varför ska vi ett privat monopol få ha kontroll över de svenska kronorna på centralbankskontona så att bankerna kan svämma över samhället med sina skuldförslavande substitut som de dessutom förklär till svenska kronor så att de flesta tror att de är svenska kronor? Har du läst Per Lindwalls artikel i SvD om att ta bort detta monopol från bankerna genom att införa Postgirot igen?
    http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/staten-saknar-hallbar-bankstrategi_8291062.svd

    Hur ställer du dig till det?

    Se där, Yvette, nu ha du en hel drös frågor som du kan slingra dig runt och ge mäktiga ickesvar på.

  18. Ja du Lincoln, jag ska ge dig ett riktigt mäktigt icke-svar: jag skiter i dina frågor.
    Dave, du verkar lite mer seriöst inriktad på att förstå, jag har förklarat så gott jag kan, om du inte förstår rekommenderar jag att du googlar fractional banking. Jag kan bara upprepa mig igen, jag tror vi är överens om att bankerna skapar nya pengar i form av skuld, skillnaden som jag tolkat det är att du tror att bankerna gör detta enbart genom en knapptryckning, jag påstår att de måste först låna in summan genom kontoinlåning eller genom upplåning. Tex om Nils sätter in 100 kronor och reservkravet är tex fem procent kan de skapa 95 nya kronor. Detta eftersom Nils har en fodran på banken på 100 kr samtidigt som de lånat ut 95 kr till Lisa. Detta kan sedan fortsätta när Lisa sätter in pengarna på sin bank osv. Nu orkar jag inte förklara detta fler gånger.

    • Yvette, ditt påstånede att ”fordringar på pengar/kontosiffror är fullt fungerande betalningsmedel” stämmer inte. Riksbanken godtar bara svenska kronor i betalningssystemet, där större delen av alla betalningar per dag görs, aldrig kontosiffror.

      Nr 2, Du rekommenderar mig att googla FRB för att att få reda på hur banksystemet skapar pengar trots att FRB inte tillämpas i Sverige. Är du medveten om att det inte finns något reservkrav i Sverige och svenska banker inte håller några reserver (svenska kronor) överhuvudtaget (utöver de kontanter de lånar räntefritt av Riksbanken till dagliga betalningar i betalningssystemet)?

      Om du vill försöka få mig att förstå, börja används förklaringar som faktiskt beskriver vad bankerna gör idag.

      Rådgivare till Bank of England Charles Goodhart om FRB-teorin:

      “such an incomplete way of describing the process of the determination of the stock of money that it amounts to mis-instruction.”

      Eller Alan Holmes, fd chef New York Fed:

      “In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for the reserves later.”

      I verkligheten, i ett banksystem där FRB inte tillämpas så skapar banker insättningar (deposits) utan att ha några tidigare insättningar. Banker skapar sin inlåning ur tomma intet vid lånetillfället. Schumpeter beskrev detta redan på 50-talet:

      Deposit-creating bank loan and its role in the financing of investment without any previous saving up of the sums thus lent have practicallty disappeared in the analytic schema of the general theory, where it is again the saving public that hols the scene.

      En annan känd ekonom, Richard Werner beskriver det så här:

      Ibland oroar sig ekonomer över ”otillräckligt sparande” eller ”kapitalbrist” som de tror håller tillbaka tillväxten. Det finns inget sådant. Sparandet sätter ingen gräns för den ekonomiska tillväxten. Om så behövs kan bankerna skapa mer pengar och därmed skapa fler depositioner, som är sparmedel. Detta ökar helt visst det nominella sparandet och investerandet och därmed den nominella tillväxten.

      Penningfakta är enkla men inte väl kända. Nybörjarböcker i ekonomi nämner helt kort att banker skapar pengar, men alla följande teorier bortser från detta faktum. Centralbanker har aktivt hjälpt till at finansiera och sprida den form av ekonomiskt tänkande som bortser från bankernas kreditskapande roll och ofta även från själva pengarna. Utöver stipendier, inbjudningar och publikationer förfogar centralbankerna över utmärkelser till ekonomer som inte känne till hur kredit skapas. Den Svenska Riksbankens pris ”till Alfred Nobels minne” är ett exempel.

  19. @Yvette

    Lite roligt att du tycker att Riksbanken och BIS inte är seriösa då du tycker att du kan skita i vad de skriver, Yvette, hur ”seriöst” är det? :). Som Aldous Huxley:

    ”Facts do not cease to exist because they are ignored. ”

    Men, seriöst, Yvette, vilken bank betalar dig för att ignorera och bladdra bort fakta?

    Det som finns på en banks konto är bankens skuld till kunden på svenska kronor (som banken kan betala genom att kunden gör uttag på svenska kronor från t.ex en bankomat). En skuld på svenska kronor kan aldrig vara svenska kronor (vilket de inte heller är enligt BIS och Riksbanken – du vet de där som du inte anser vara !”seriösa”). Den som trots detta, såsom du gör, påstår att en skuld på svenska kronor ÄR svenska kronor är antingen dum i huvudet (vilket du inte är ”Yvette”) eller betald för att sprida desinformation.

  20. I min gamla bok Economics av Parkin & King finns ett litet avsnitt där de beskriver hur det går till när banker skapar pengar ur ingenting. Så är man bara lite intresserad som student i nationalekonomi så är det något man kan ta till sig redan första året på handels utan någon större intellektuell utmaning.

    Det finns ett antal youtubeklipp med Richard Werner som har gett mig ytterligare dimensioner i bedrägeriet.

    Keep it up Dave!

      • Teknisk analys:

        Jag har inte sett någon botten ännu.

        Jag ser två potentiella stöd: 1000 $/Ounce och 700 $/Ounce.

        Jag tror att vi kan få se en V-formation bildas snart. Kanske med botten redan i fredags.

        Min portfölj består i dagsläget av 15% fysiskt guld och jag fortsätter att öka på den andelen. Jag tradar inte i guld utan ser det främst som ett skydd.

  21. Det var vänligt att du inte tycker jag är dum i huvudet! Då återstår alltså det här med betalningen, kan någon betala mig för min desinformation tack, jag har fortfarande inte sett röken av några pengar? Ett tips, Lincoln, lägg inte åsikter i andras mun som de aldrig har uttryckt, det är inte seriöst. Ditt svammel om svenska kronor är helt obegripligt för mig och jag är fullständigt ointresserad av den diskussionen.

  22. Det är inte mitt svammel, det är Riksbankens och BIS svammel – lägg inte deras ord i munnen på mig :). Jo, jag vet du vill svamla istället genom att inte förklara vad det är för något som bankerna håller på sina konton då det bevisligen inte är svenska kronor. Är det verkligen för mycket att begära att du berättar vad som finns på ett bankkonto? Tydligen 🙂

    Vad är det du inte förstår? Jag ska hjälpa dig Vad är det som är så fruktansvärt svårt att förstå i logiken nedan:

    1) Bankernas konton är bankernas skulder på svenska kronor till kunden (som banken kan betala genom att kunden t.ex gör ett bankomat)
    2) En skuld på svenska kronor kan per definition INTE vara svenska kronor

    Av 2) följer att det mao inte kan finnas några svenska kronor på kontot. Av detta följer att när bankerna säger att de ”lånar ut” svenska kronor till kundens konto är detta en omöjlighet då kontot inte kan innehålla svenska kronor – kontot innehåller bara bankens skulder på svenska kronor. Det banken ”lånat ut” när banken kluddar nya siffror på kontot är mao bankens egna skuld till kunden. Kunden och banken ”lånar” mao ut samma påhitt av varandra samtidigt och har satt sig i skuld samtidigt på samma icke-existerande svenska kronor som banken aldrig lånat ut.

    Vad banken sedan håller i reserver, eget kapital etec, etc är totalt ointressant för det är inte vad banken lånar ut – det finns kvar inom banken.

    Om du inte förstår logiken i ovan så ska jag överpröva min åsikt om att du ditt iQ.
    (Men det troliga är att du fortsätter låtsas inte förstå då det är vad du får betalt för)

  23. Vad är det som begränsar bankernas utlåning när de kan skapa dom själva? vad har internupplåningen för poäng för den sker ju i stor utsträckning? Vad är det egentligen som styr räntorna, som jag lärt mig är det främst reporäntan och stibor som styr bankernas ränta men om dom skapar inlåningen själva varför ska då deras ränta styras av detta?

    Jag har lite svårt att få ett helhetsgrepp om allt detta men hoppas att polleten snart ska trilla ner :).

    • Upplåningen mellan bankerna handlar om flödena i betalningssystemet, där kontanter används för betalningar mellan bankerna. Har en bank vid dagens slut mer pengar (kontanter)a än de behöver så lånar de ut dessa till dem som har underskott, men flödena är vanligtvis jämna, bankerna vet att så länge de håller flöden jämna kan de skapa obegränsade pengar så det kanske inte är så förvånande att så är fallet.

      Om ingen bank lånar ut till den som har underskott så garanterar Riksbanken att den kommer skapa pengar ur tomma intet och låna ut dem till banken, alternativt köpa obligationer (oftast värdelösa) i utbyte mot nyskapade kontanter.

      Kontentan är att bankernas inlåning, som skapas genom en knapptryckning är detsamma som kontanter. Kan inte banken betalar tillbaka vad de påstår att du lånat ut till dem i form av kontanter så garanterar staten och Rikbanken att de kommer trycka upp mer pengar och ge till dig, bankruns = omöjliga. Bankernas bluff kan aldrig synas.

      Hjälpte den förklaringen eller förstår du mindre efter du läste den?

      • Hur kan en bank ha för lite pengar vid dagens slut, den skapar ju pengarna som den ”lånar” ut? Är det så att dom har kapitalkrav för den mängd lån som den lånat ut? men de svenska bankerna hade väl inga såna så varför bry sig om att hålla flödena jämna i riks? de som har ett överflöd förstår jag varför de vill ha ränta men hur kan man ha för lite pengar?

        Jag kankse r och cyklar, ja vet inte.

        • Förkunskaper för att förstå vad jag menar: Det finns två typer av pengar enligt SCB och Riksbanken, kontanter och fordringar på kontanter.

          M0 = Kontanter
          M1 = Kontanter plus vissa fodringar på kontanter (kontotyper)
          M2 = M0 plus M1 plus ännu fler typer av fodringar på kontanter
          M3 = M0 plus M2 plus ännu fler typer av fodringar på kontanter

          97% av M3, det som SCB och Riksbanken kallar penningmängden är fodringar på kontanter.

          I betalningssystemet, där alla betalningar (kortbetalningar, överföringar mellan banker m.m) går genom används endast kontanter. För att klara av flödena av kontanter i betalningssystemet måste bankerna ha tillräckligt med kontanter vid dagens slut (då överföringarna clearas), så att de kan betala varandra. Så länge flödena är jämna kan bankerna genomföra betalningar för 2500 miljarder i fordringar på kontanter trots att de bara har någon miljard i kontanter eftersom varje krona används flera gånger om.

          Är flödena ojämna, som t.ex vid en finanskris går Riksbanken in och stabiliserar flödet genom att skapa nya kontanter (de omvandlar fodringar på kontanter, bankernas skulder till kontanter). I USA har Fed skapat flera tusen miljarder i kontanter bla för att rädda betalningssystemet.

          Bankerna kan inte skapa kontanter direkt, men indirekt skapar de alla kontanter eftersom deras skulder (insättningar, inlåning) garanteras av staten och Riksbanken, de garanterar att bankerna alltid klarar av att betala, att deras insättningar som skapas vid lånetillfället kan växlas mot kontanter om fordringsägaren (kontoinnehavaren) vill plocka ut pengarna.

          Slutsats: Varje gång banker skapar helt nya insättningar så skapar de nya pengar indirekt

          Hjälpte det något?

  24. Ja absolut! det finns pengar och så finns det bankernas utlåning som används och uppfattas av folk som pengar och som riksbanken garanterar vilket väl typ gör det till pengar. Men dessa skapas av bankerna varje gång de krediterar tex en lycklig bostadsköpare, korrekt?

    Men varför och hur mycket pengar behöver bankerna hålla? Dessa 3% borde väl va ganska ointressanta för bankerna, ändå så är de räntedrivande och officiellt viktiga för utlåningen. Är detta bara charader för allmänheten?

    • Exakt, varje gång en bank krediterar konton (skriver in en summa på ett bankkonto, nya insättnigar) så skapar de nya pengar eftersom staten garanterar att kontosiffrorna är pengar. Kontosiffrorna kan alltid användas som pengar, oavsett vad som händer.

      De 3% som är kontanter (M0, fysiska pengar) ägs inte av bankerna, bankerna äger bara en del av de kontanter som existerar idag (ca 120 miljarder kronor). Det är en charad, betalningssystemet är ett skämt, bankerna bryr sig uppenbarligen inte om betalningssystemet eftersom de ständigt skapar för mycket kontosiffror. Visst, bostadsbubblor t.ex skapar stora ränteintäkter, men finanskriser är också bra för dem då Riksbanken fyller dem med nytryckta kontanter, i USA betalar ju Fed flera miljarder i ränta på kontanterna som bankerna förvarar riskfritt hos dem.

  25. Det är så märkligt att bankerna fått makten att skapa våra ”pengar” men bankirerna visste väl bäst om detta när systemet skulle sättas ihop ;). Om staten skapade våra pengar istället om en fixerad summa sig 2 % av totalmängden och använde på våran välfärd och sen skulle bankerna jobba som intermediärer som det var tänkt bara.

    En fråga till: Kritiken från corny och hans trogna undersåtar brukar ligga i att bankernas inlåning är lika stor som dess utlåning(typ). Ser det ut så på bankernas balansräkningar? ifall inlåningen i riks är denna skulle det väl motsvara en mycket blygsam del brevid deras utlåning?

    • Jag kan inte besvara den frågan för jag förstår inte vad Cornucopia menar, om jag förstått honom rätt så lånar banker först in pengar och lånar sedan ut dem = inga nya pengar skapas, de förflyttas bara från en part till en annan. Men det är uppenbarligen inte så det fungerar då penningmängden ökar med hundratals miljarder per år.

      Det är också uppenbart att bankerna inte har några pengar (i form av kontanter). Om bankernas kunder börjar plocka ut kontanter från bankerna av de 2500 miljarder i fordringar på kontanter så har bankerna bara någon miljard att betala tillbaka. Var är alla pengar som bankerna lovar sina kunder? De existerar inte. Bankerna låtsas att de har massa pengar, men det är en bluff som möjliggörs av staten och Riksbankens garantier.

  26. @Petter
    Du frågade:
    ”En fråga till: Kritiken från corny och hans trogna undersåtar brukar ligga i att bankernas inlåning är lika stor som dess utlåning(typ). Ser det ut så på bankernas balansräkningar?

    Vi tar ett exempel där banken påstår att den ”lånar ut” 100 000 kronor till Nisse.

    1) Banken kluddar dit 100 000 kr på Nisses konto. Men Nisses konto är ju bankens skuld till Nisse. Så det som står kluddat på kontot är påhittade svenska kronor som banken ”lånat” av Nisse. Så banken har satt sig själv i skuld till Nisse genom att kludda dit 100 000 kronor på Nisses konto (Nisse kan ju kräva att banken betalar skulden genom t.ex bankomatuttag). Banken har mao, såsom Dave1b brukar skriva, skapat sin egen inlåning. Detta är också hur det skrivs på balansräkningen där Nisses kontoinnehav skrivs som en (inlånad) skuld på 100 00 krono.

    Ovan är mao inlåningen i din fråga

    2) När Nisse kluddar på skuldpappret sätter sig Nisse i en skuld till banken på 100 00 svenska kronor. Skuldpappret sätter banken på sin tillgångssida på balansräkningen. Skuldpappret på 100 000 svenska kronor är vad banken påstår sig ”lånat ut”.

    Detta är alltså bankens påhittade ”utlåning” av svenska kronor i din fråga.

    Banken har mao, precis såsom Dave1 brukar skriva, skapat sin egen inlåning och utlåning på svenska kronor men inga svenska kronor lånat ut. Precis såsom Richard Werner brukar påpeka har banken inget ”lånat ut” överhuvudtaget. Banken har bara hittat på två skulder från luften som de sätter på var sin sida om balansräkningen

    Av ovan förstår man också att bankerna har satt sig i lika stor skuld (till kontoinnehavarna) som kontoinnehavarna satt sig i skuld till banken. Det är därför som bankerna hamnar i kris titt som tätt – bankernas totala skulder till kontoinnehavarna uppgår till runt 2 800 miljarder kronor.

    IMF ekonomen Kumhof visar ovan med en balansräkning här:

    Din andra fråga:

    ”ifall inlåningen i riks är denna skulle det väl motsvara en mycket blygsam del brevid deras utlåning?”

    Det som står ipå Riksbankens konton lånas aldrig ut -det är kvar på Riksbankens konton och hamnar aldrig på ett kundkonto. De svenska kronorna på Riksbankskontona använder storbankerna internt som balansposter för att kompensera varandra vid kontoöverföringar. Vi tar exemplet med Nisse ovan igen.

    1) Banken, säg SEB, har nu en skuld på 100 000 kronor till Nisse som står skrivet på Nisses konto
    2) Nisse vill överföra dessa 100 00 kronor i fordringar på SEB till sitt Swedbank-konto
    3) Men Swedbank kan ju inte öka sin skuld till Nisse utan att SEB kompenserar Swedbank frö skuldövertagandet (återigen: för Nisses kontoinnehav är ju bankens skuld till Nisse)
    4) Swedbank kräver därför att SEB skickar över 100 000 svenska kronor från SEB:s Riksbankskonto till Swedbanks centralbankskonto
    5) SEB skickar över 100 000 svenska kronor från sitt Riksbankskonto till Swedbanks Riksbankskonto som kompensation för skuldövertagandet
    6) Swedbank skriver nu att den har en skuld till Nisse på 100 000 kronor på Nisses konto (dvs Nisse tror att han har 100 000 svenska kronor på sitt konto när det i verkligheten bara är Swedbanks skuld som Nisse håller på sitt konto)

    Jag hoppas att det av ovan framgår att bankernas Riksbankskonton är helt slutna och helt monopoliserade av storbankerna gällande betalsystemet. Storbankerna har mao ett totalt monopol på alla svenska kronor inom Riksbanken som används inom betalsystemet. Och, som sagt, dessa används som balansposter för att bankerna ska kunna överta varandras skulder till kontoinnehavare vid kontoöverföringar.

    • @Petter
      Jag kanske skulle ha tillagt att då flödena på Riksbankens mellan storbankernas går åt båda hållen och är många brukar de ta ut varandra efter en dag. Dvs efter en dag har ungefär lika många kontoöverföringar (dvs överföringar av bankernas skulder till kontokunder) gått från SEB till Swedbank som från Swedbank till SEB. Bankerna väntar därför oftast med att kvitta sina skulder (cleara) tills dagen är slut och då är det i regel bara relativt små summor som behöver flyttas från en banks Riksbankskonto till en annan. Flödena brukar oftast ta ut varandra så beloppen av svenska kronor på Riksbanken som storbankerna håller är relativt små. Jag tror Dave har bättre koll på hur mycket storbankerna håller på Riksbankskontona.

      • @lincon

        Så de svenska kronorna är bundna inom riks där de enda som har tillgång till dom är de stora monopoliserade bankerna. Som använder dom för att kvitta sina skulder internt. Sen finns sedlar och mynt ute i verkligheten oxå men resten är bankernas egna skuldlappar som dom magiskt skapar när någon vill låna av dom. Dessa används oxå när vi handlar med kort i tron om att det är pengar…. Snacka om att dessa privata banker har skaffat sig en schysst sits i vårt samhälle :), eller snarare :(.

        • Japp och bankerna kan lägga sig som en binnikemask i alla betalströmmar och suga näringen från folk, företag och allt. Jag gjorde för ett tag sen ett exempel på hur om hur det skulle kunna gå till om man kunde sköta betalningar från Riksgälden (man kan ha konto på Riksgälden men ska du betala något måste du flytta dina kronor/centralbankspengar till en av storbankerna – ingen, inte ens staten kan betala något genom Riksbanken – skattekontona ligger t.ex på SEB).

          Säg att du och jag har har varsitt konto på Riksgälden som vi kan överföra svenska kronor mellan varandra.
          Nedan följer de två olika händelsekedjorna av de två olika alternativen där alternativ 2) antar att du har ICA-banken och jag har JAK-banken. Säg att ICA-banken har sina konton på SEB och JAK har sina konton på Handelsbanken (för småbanker har bara konton på storbankerna såsom vanliga kontoinnehavare).

          Alternativ 1)
          Du skickar 1 000 kr i digitala kontanter från ditt konto på Riksgälden till —-> mitt konto på Riksgälden —-> Du blir 1000kr fattigare och jag blir 1 000 kr rikare.

          Enkelt, simpelt, smärtfritt! Helt enligt KISS (Keep It Simple Stupid)! Så enkelt skulle det kunna fungera men låt oss nu göra en händelsekedja för hur det MÅSTE gå till i det snurriga system som utgör verkligheten idag (när man läser nedanstående har man svårt att tro att det är verkligt men så sjukt fungerar det):

          Alternativ 2)

          Du säger till Riksgälden att flytta dina 1 000 kr digital kontanter till ICA-banken —–> men ICA-banken har inga egna konton på Riksbanken så Riksbanken skickar de digital kontanterna till —> SEB istället som blir skyldig ICA-banken 1 000 kr varvid ICA-banken får 1 000kr i ökat innehav av SEB:s skuld—-> ICA-banken skriver den inkomna SEB:s skulden på ditt konto—->ICA-banken skickar tillbaka SEB:s egna skuld till SEB som—-> frågar Handelsbanken om de vill ta över SEB:s skuld till ICA-banken —-> Handelsbanken accepterar och tar över skulden men kräver att SEB samtidigt ska skicka med 1 000 kr i digitala kontanter som kompensation för att Handelsbanken tagit över skulden—-> SEB skickar över 1 000kr i digitala kontanter till Handelsbanken—-> Handelsbanken är nu skyldig JAK 1 000 som JAK får i ökat innehav av Handelsbanksskulder—–>JAK skriver sitt ökade innehav av Handelsbanksskulder på mitt JAK konto—–> jag ber JAK att skicka 1 000 kr till Riksgälden men—->JAK har inga konton på Riksbanken utan måste—-> be Handelsbanken att göra detta—-> Handelsbanken minskar sin skuld till JAK-banken med 1 000kr —–> JAK banken får därmed mindre med innehav av Handelsbanksskulder dvs JAK:s kontosaldo på Handelsbanken minskar —-> Handelsbanken skickar digitala kontanter till Riksgälden—-> Jag får digitala kontanter på mitt konto på Riksgälden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s