Hur skapas pengar idag? Ja, hehe… öhh, ja, ehhh….

Svaret på frågan när SVT frågade Nordeas chefekonom blev ”Ja, hehe… öhh, ja, ehhh….”. Men ska man verkligen förvänta sig ett bättre svar när man frågar bankerna? Om bankernas affärsidé faktiskt är att skapa pengar genom en knapptryckning, ska man förvänta sig att de kommer säga detta rakt ut? Nej, särskilt inte om knapptryckningarna är värda 70 miljarder per år i ren vinst.

Det är bättre att banken håller tyst om vad som pågår. Men från andra håll, t.ex från Bank of England (Storbrittaniens centralbank, ägd av staten) får vi bättre svar på hur pengar skapas:

https://fbcdn-sphotos-a-a.akamaihd.net/hphotos-ak-prn1/1011395_570726699644405_1303026329_n.jpg

Increasing the borrowers account = skriva in en siffra på låntagarens konto = pengar skapas ur tomma intet.

Advertisements

25 reaktioner på ”Hur skapas pengar idag? Ja, hehe… öhh, ja, ehhh….

  1. Banker har lika stor utlåning som inlåning, pengarna tjänar de på räntespreaden mellan in- och utlåning, inte på att trolla fram pengar. Du beskriver situationen missvisande.

    Men eftersom de inte behöver hålla full reserv på insatt kapital kan de i princip genom stegvis in-och utlåning i flera led med flera personer skapa utlåning på 1000 sek (vid 10% reservkrav) på en existerande insatt hundralapp. Dock bygger det på att personerna som lånar sätter in totalt 1000 på banken igen.

    • Bankerna skapar sin egen inlåning, och deras inlåning definieras som pengar av både Riksbanken, SCB och penningmängdsmåttet M3. SCB beskriver penningmängdens beståndsdelar:

      M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.

      Inlåning, skapad genom knapptryckningar utgör över 90 procent av M3. Bankerna skapar själva räntespreaden och utlåningsräntan är allid mycket högre än inlåningsräntan så det är ingen verklig kostnad för bankerna.

      Om det finns insatta pengar på riktigt, som din teori säger, så hade inte penningmängden ökat. Det finns ingen verklig inlåning hos bankerna, de bara skapar insättningar ur tomma intet, dessa garanteras i sin tur av av staten och det betyder i sin tur att bankerna skapar kontanter varje gång de skapar insättningar.

      F.ö finns det inga reservkrav i Sverige, bankerna håller nästan inga fysiska pengar alls längre.

      • ”Bankerna skapar sin egen inlåning”

        Deras inlåning ger ränta åt någon annan än dem själva, nämligen åt personen som förfogar över de medlen och kan välja att ta ut dem till en annan bank. Detta är ultratydligt i deras balansräkning, där finns inga framtrollade pengar som de inte måste betala ränta på till någon annan.

        • Vad spelar det för roll? Banken tar alltid ut en högre ränta på pengarna den skapar än inlåningsräntan, nettot är alltid positivt för banken. Detta plus att de förstör värdet på alla redan existerande pengar, den avgiften plus räntan de får ger enorm makt och inkomst (70 miljarder per år). Allt detta tack vare en knapptryckning.

          personen som förfogar över de medlen och kan välja att ta ut dem till en annan bank.

          Kunder flyttar pengar mellan varandra hela tiden, då flödena mellan bankerna är jämna är detta helt oväsentligt och även om de inte vore det så garanterar Riksbanken bankernas skulder. Om detta skulle förhindra att bankerna skapar pengar (inlåning) så hade penningmängden knappast ökat med tusen miljarder på bara 7-8 år, vilket SCB rapporterar att den gjort.

  2. @Greken
    Det du besskriver är multiplikatormodellen som bland annat ”Nobel”pristagarna (om det hade funnits ett nobelpris i ekonomi) Kydland och Prescot bevisat empiriskt vara felaktigt. Kontopåhittande kommer före det att centralbanken eventuellt lägger till svenska kronor i systemet.

    Det är också rent logiskt lätt att bevisa att bankerna inte lånar ut svenska kronor till kontoinnehavare. Vad är kundens kontoinnehav? Jo, bankens skuld till kunden på svenska kronor. En skuld på svenska kronor kan aldrig vara svenska kronor – så eneklt är det att bevisa att det som står på en kunds konto inte är svenska kronor.

    Faktum är att det knappt finns några statliga pengar (svenska kronor) längre. Folk tror att vi har en valuta som heter svenska kronor och att det är det de betalar varandra med. Men i verkligheten skapar varje enskild storbank sin egna valuta enligt den här rapporten från BIS (centralbankernas centralbank).

    ”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”

    ”Issue” betyder ge ut, skapa. Bankerna skapar mao sin egen valuta. SEB skapar sin valuta, Swedbank sin valuta etc – allt enligt BIS, centralbankernas centralbank. Och om kontanterna försvinner finns mao inga svenska kronor kvar i samhället – det enda som kommer finnas är de olika ”valutorna” som bankerna hittar på och kluiddar på konton när de skuldsätter folk och samhälle.

    BIS skriver sedan:

    ”An important feature of this coexistence is that, in a given currency, central and commercial bank monies are convertible into each other at par. Conversion at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values.

    Vilket betyder att BIS hävdar att en enhet av bankvalutan på ett konto går att växla till en svensk krona (=centralbankspeng). Ladda ned från BIS och läs själva:

    http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

    BIS säger inte hela sanningen då den försöker dölja det faktum att kundkonton är bankernas skulder (i t.ex svenska kronor i Sverige). Men BIS har helt rätt i att inga svenska kronor finns på kundens konto -dvs banken har inga svenska kronor lånat ut till konton.

    ”Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money.”

    Hyman Minsky. professor i ekonomi

    • Lincoln:

      fråga: Tror du att inlåningen från andra (som får ränta) i en typisk bank inte är ungefär lika stor som utlåningen till andra (som får betala ränta)?

      Menar du att att in- och utlåning inte går jämnt upp, och att en bank kan skapa räntefria pengar och sedan låna ut dem till ränta? Så att jag förstår vad du menar.

  3. Av detta skullde då följa att bankerna inte har några kostnader för sin inlåning då, eftersom det som låntagarna betalar ränta på är skapat av en ”knapptryckning”?

    • Inte nog med att bankerna tar ut inflationsavgiften vid ögonblicket då de nya pengarna skapas (inlåningen/insättningen) genom att späda ut alla redan existerande pengars värde, de tar självklart också ut en betydligt högre ränta på fodringen de köper än kostnaden för den påhittade inlåningen.

      Kostnaden för påhittad inlåning, skapade pengar är ingen verklig kostnad för bankerna.

  4. Läs vad jag skriver. Bankerna har inget lånat ut. Om du med låna ut avser svenska kronor. Det som står på ett konto ÄR inte svenska kronor (inte ens enlig BIS, centralbankernas centralbank). Enligt BIS har detta påhitt som kluddats på kontot skapats av banken.

  5. @Greken
    Vad lånar banker ut som de lånar in? Är det svenska kronor du avser? I så fall – läs vad t.o.m BIS säger- att bankerna inga svenska kronor lånar ut. Vad är det som bankerna då lånar ut, enligt dig, om det bevisligen inte är svenska kronor?

    Men det är positivt att du kommit på att multiplikatormodellen (där banken lånar ut insättningar i en fallande geometrisk serie) är sagor.

    • Lincoln: Jag anser att din term ”svenska kronor” är vilseledande och problematisk i sammmanhanget, och att man med en sådan begreppsapparat kan komma fram till många vilseledande slutsatser. Pengar i det här sammanhanget kan definieras som något man får ränta för att låna ut (i samma format), och som man får betala ränta för att förfoga över.

  6. Vad spelar det för roll?

    Det spelar en enorm principiell roll. Faktumet att de har en inlåning (kalla det pengar eller vad som helst) som de måste betala ränta på TILL NÅGON ANNAN, och att utlåningen inte kan vara större än den inlåningen visar att termen ”skapa pengar” är enormt ansträngd. För varje krona de lånar ut måste de betala ränta till någon annan på inlåningen. Det är inte en sådan mekanism man förväntar sig av uttryck som ”skapa pengar ur intet”.

    En banks affärsmodell är att det räntenettot måste vara gynnsamt för dem. Annars går banken i komkurs på sikt.

    • Vi kan väl vara överens om att det som Riksbanken och SCB kallar pengar, är pengar: dvs inlåning?

      Skapar banker inlåning genom en knapptryckning? Ja, bevisligen.

      Har mängden inlåning ökat med tusen miljarder på 7 år? Ja, enligt SCB

      Bankerna har en utgift på de nyskapade pengarna, men de drar in ca 70 miljarder per år i ren vinst trots dessa ”kostnader”, tror bankerna ser inlåningsräntan som en verklig utgift?

      Kan det tom vara så att inflationsavgiften bankerna tar ut på redan existerande pengar tar ut inlåningsräntan? Gissningsvis ja. Dubbla penningmängden på några år, det är en fin avgift, 50% av värdet på den totala penningmängden. Tror inte bankerna gråter direkt för denna hemska inlånigsränta på sin påhittade inlåning

      • Så länge vi är överens om att de får betala ränta till någon annan på de pengarna (eller vad vi ska kalla det) de ”skapat” så är jag helt med på vad du säger, och vi är överens i sak. Jag anser dock att det är missledande att hävda att man kan skapa något ur intet och ändå tvingas betala ränta till någon annan för det man skapat, som om det vore någon annans egendom man trollat fram.

        • Det är svårt för mig att vara överens med något av det du skriver då du inte ens kan acceptera att inlåning är pengar, trots att inlåning utgör över 90% av det Riksbanken och SCB kallar pengar.

          Men vi är överens om att bankerna inte ser inlåningsränta som en utgift eftersom utlåningsräntan alltid är flera gånger högre än inlåningsräntan plus inflationsavgiften de tar ur på de tusen miljarder som skapas.

          Vi är också överens om att bankerna faktiskt skapade dessa tusen miljarder genom att trycka in siffror på ett tangentbord precis som Bank of England säger.

          Är det att klassa som ur tomma intet? Jag tycker det är solklart.

  7. @Greken
    Du skrev
    ”För varje krona de lånar ut måste de betala ränta till någon annan på inlåningen”

    Men bankerna lånar inte ut kronor! T.o.m BIS skriver att bankerna inte lånar ut kronor (centralbankspengar).

    BIS hävdar att bankerna skapar slags undervaluta som är växlingsbar 1:1 mot kronor (läs texten ovan).Det verkar som om du inte kan hålla reda på vad som är svenska kronor (centralbankspengar och vad som är kontopåhitt så här får du en liten lektion

    100-lappen du håller i din plånbok är en centralbankspeng och den har inte satt någon i skuld när den skapades av staten. Det enda du kommer få om du går till Riksbanken är en möjligtvis annan nyare 100-lapp. Ingen är satt i skuld för att 100-lappen ligger i din plånbok.

    Staten skulle kunna ge ut digitala centralbankspengar på samma sätt om inte storbankerna har monopol på Riksbankens konton. Dessa centralbankspengar skulle också existera, precis som din 100-lappp i plånboken, utan att någon sitter i skuld.

    Så till skillnaden

    Det bankerna håller på sina konton är ALLTID baserat på att två skulder hittats på av banken när den kluddar dit siffrorna på kontona genom att låtsas låna ut svenska kronor (centralbankspengar). T.ex;

    1) den presumtive boskuldslaven får ett ökat innehav av bankens skulder på 2 miljoner (för, som sagt, det enda som finns på en kunds konto är bankens skuld till kunden som kunden, än så länge, kan kräva ut genom bankomaten). Detta skriver banken som bankens skuld på bankens balansräkning

    2) Boskuldslaven skriver på ett skuldpapper på att han ”lånat” de 2 miljoner svenska kronor av banken som banken aldrig lånat ut.. Detta skuldpapper sätter banken som en tillgång på bankens balansräkning.

    Så bankerna är exakt lika skuldsatta som de skuldslavar de häktat in. Tricket ligger i att lura kontoinnehavaren till att tro att bankens skuld (kontoinnehavet) ÄR svenska kronor. Och genom Riksbankens betalsystem kan storbankerna skapa den illusionen genom att bolla runt sina skulder internt (det är därför storbankerna inte vill släppa in någon till Riksbankskontona för då blir det en digital bankrusning).

    • ”Så bankerna är exakt lika skuldsatta som de skuldslavar de häktat in.”

      Det är precis det här jag menar, så jag är glad att du håller med om detta. Därmed gör jag slutsatsen att våra andra meningsskillnader ligger i att vi väljer olika begreppsapparat för att förklara vad som är pengar och vad som inte är det. Jag är helt på det klara att ”mina” tusenlappar/digitala siffror på kontot egentligen bara är bokföring, och att dessa siffrors värde vid en kris helt och hållet beror på statliga löften och garantier om att de ska ha ett värde. Jag betalar dock alla mina räkningar med sådana siffror, och betalar all min mat med dem. Räntan på siffrorna jag lånar i framtiden betalas med liknande siffror. Det är opraktiskt och inte funktionellt att kalla det något annat än pengar.

  8. Men du svarar inte på frågan! Du har tydligen kommit till insikten att banken inte ”lånar ut” kronor som de ”lånat in”. Men vad har då banken ”lånat ut” ?

    När banken påstår att den ”lånar ut” svenska kronor, säg 100 000kr, till en kund händer följande:

    1) Kunden blir skyldig banken 100 000 kronor. Banken sätter denna påhittade skuld på bankens tillgångssida
    2) Banken ”lånar” tillbaka samma 100 000 kronor av kunden och kluddar detta på kundens konto. Detta sätter banken som bankens skuld på balansräkningen
    .
    Av ovan följer att banken har satt sig själv och kunden i lika stor påhittad skuld på 100 000 svenska kronor som banken ALDRIG varken ”lånat ut” eller ”lånat in”.

    Av ovan följer också att vi inte betalar något med svenska kronor. genom kontosystemet Vi bollar bankernas skulder mellan våra konton genom att storbankerna har monopol på centralbankskontona kopplade ill ”betalningssystemet” (som mer rätt skulle kallas bankskuld-bollningssystmet). Vad säger du om att öppna upp Riksbankens kontosystem så att alla kan ha konton där och ha sina pengar i form av centralbankspengar? Det skulle innebära att folk skulle kunna kräva att storbankerna betalar sina skulder till kontoinnehavarna genom att kontoinnehavarna kan kräva att bankerna betalar svenska kronor (centralbankspengar). Det skulle bli en digital bank run när bankerna betalar sina skulder till kontoinnehavarnas konton på Riksbanken. Så vad säger du? Tycker du inte att alla ska kunna ha konton direkt på Riksbanken och kunna hålla svenska kronor på sina konton knutna till betalsystmet? Eller tycker du att bankerna ska få slippa betala sina skulder i all evighet? Med det kontantlösa samhället får bankerna en total skuldavskrivning om inte Riksbankenskontosystemet öppnas upp.

    • Vad var frågan innan?

      Scenariot där kunden låter siffrorna ligga på kontot är ju inte så realistiskt. Säg att kunden köper en bil för sifforna av någon annan kund i banken. Därmed har man använt siffrorna för att använda som betalningsmedel, många skulle kalla det pengar. Siffrorna sätts tillfälligt in på säljarens konto, och man är tillbaks på samma ställe som innan, med men en bil med ny ägare. Bilsäljaren är dock inte nöjd med räntan han får, och väljer att flytta siffrorna till något ställe med bättre ränta, säg en annan bank. Han för därför över sifrorna till en annan bank.

      Har banken fortfarande inte lånat ut något, trots att en bil bytt ägare och en ny bank fått en insättning av något som man nu betalar ränta på till den förre bilägaren? Något har man givetvis lånat ut, jag kallar det pengar, du kallar det något annat.

      Systemet kommer att gå omkull förr eller senare. Om kollapsen blir mild så kommer aktieägarna (de som gynnas av systemet) att förlora och staten ta över ägandet. Om kollapsen blir rejäl så kollapsar hela systemet, och säkert en hel del stater, och de som äger siffror blir lottlösa. Jag tycker att man bör överväga att hitta ett sundare system.

  9. Ett härligt undvikande igen att svara på den mycket enkla frågan:
    Vad är det som banken lånar ut? Är det svenska kronor?

    Du gör verkligen massa krumbukter för att undvika säga det självklara – banken lånar inget ut alls. Precis såsom Hyman Minsky. professor i ekonomi, skrev:
    ”Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money.”

    Men låt oss acceoptera att du inte vill svara på vad det är bankerna lånar ut (för de lånar inte ut en bil). Vi tar en annan enkel fråga.
    Viken enhet har kundens konto?
    Då det är bankens skuld till kunden så är enheteten ”bankens skuld i svenska kronor”.

    Vad är enheten på det skuldpapper kunden kluddde på samtidigt som banken lagt på sin tillgångssida?
    Jo, den har också enheten ”skuld i svenska kronor”

    Men detta innebär att kunden ”lånat” bankens skuld till kunden som kunden samtidigt ”lånat” ut till banken. Dvs ingen har lånat någonting alls. Kan du logiskt motsäga detta?

    Det du beskriver är den interna bollningen av bankernas skulder inom systemnet och banken lånar inte ut något när den skyfflar runt befintliga påhitt i systemet heller. Bankerna kompenserar varandra med centralbankspengar när en bank ska ta över en annan banks skuld (detta då, återigen, kundens konto är bankens skuld till kunden). Ligger de olika kontota på samma storbank så behöver inte inte banken ens använda centralbankspengar som täcker skulden till kontoinnehavaren -banken flyttar bara summan från det ena kontot till det andra.

    Ovan är på gränsen till surrealistsiskt. Det realisistiska är att bankerna lånar ut insättningar precis såsom folk tror att banker gör. Chicagoplanen med dåtidens stora ekonomer i USA (Fisher, Simmons) skrev hur det skulle ske. Kolla upp det om ditt intresse nu är att skapa klarhet -men det finns ju inget i det du skriver som tyder på det – det är ett ständigt undflyende.

    • ”Är det svenska kronor?”

      Du får definiera begreppet ”Svenska kronor” så att jag kan svara. Jag misstänker att det är ungefär ”mynt utgivna av riksbanken” du åsyftar. Om så är svaret nej, Svenska banker lånar inte ut ”mynt utgivna av riksbanken”.

      Däremot lånar de ut pengar, om man med pengar har den lösa definitionen: ”medel som duger som allmänt betalningsmedel i Sverige”. Jag förstår hur systemet fungerar, jag tycker bara inte att det är så fruktansvärt underligt som du gör. Du gör därutöver en konstig begreppsutveckling i din ansats, genom att göra begreppet Svenska kronor mer restriktivt än vad som är allmänt vedertaget, som gör att situationen när man talar om den låter ännu mer underlig än den är. Det du vinner på det är en mer imponerande mytbildning (som dock med dina egna definitioner är logiskt korrekt) på bekostnad av allmän förståelse. Är det vad du vill uppnå?

      • Jag tycker det är tveksamt att påstå att det bankerna skapar fungerar som allmänt betalmedel. Möjligtvis kan det se ut så för den oinvigde, men faktum är ju att bankerna inte ens själva accepterar ”sina pengar” som betalmedel eftersom det måste clearas mot riktiga pengar för att accepteras sinsemellan. Jag tycker att din begreppsutveckling skapar en mytbildning på bekostnad av allmän förståelse. Är det vad du vill uppnå greken?

  10. Du är verkligen slingrig. Jag har redan definierat svenska kronor som centralbankspengar, dvs endast de pengar som Riksbanken ger ut är svensk kronor (antingen i form av digitala centralbankspengar på centralbankskonton, eller i form av fysiska kontanter). Om nu inte mina ord duger kanske Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet duger:
    ”“–Det hela bygger på att Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra. ”
    http://www.svd.se/naringsliv/riksbanken-tjanar-miljoner-pa-krisen_1919803.svd

    Den definitionen är mao solklar men din uppgift är att skapa oklarhet, eller hur? För det är svårt att se ditt slingrande på annat sätt. Summan av centralbankspengarna uppgår till runt 100 miljarder svenska kronor (observera att enligt Riksbanken är detta de enda svenska kronor som finns då de är de enda som skapats av Riksbanken). Bankerna har runt 2800 miljarder i skulder i svenska kronor till sina kontoinnehavare och detta är, enligt Riksbanken, inte svenska kronor.

    Du skriver:
    ” Du gör därutöver en konstig begreppsutveckling i din ansats, genom att göra begreppet Svenska kronor mer restriktivt än vad som är allmänt vedertaget”

    Enligt vem? Enligt Riksbanken? Enligt BIS (som ser bankernas kontoinnehav som en form av undervaluta som är växlingsbar mot svenska kronor, läs igen det jag skrev ovan).

    Inte ens enligt allmän vedertagen logik kan du påstå att bankernas skulder på svenska kronor (för, återigen – det är allt som finns på ett konto- bankens skuld på svenska kronor till kunden som banken kan betala genom att kunden gör ett uttg från t.ex bankomaten). En skuld på svenska kronor är för de flesta INTE svenska kronor. Min elräkning t.ex är en skuld i svenska kronor precis såsom bankernas konton är bankernas skulder i svenska kronor till kontokunden. Jag skulle ha djävligt svårt att lura i någon att min elräkning ÄR svenska kronor. Men enligt dig borde ju min skuld på svenska kronor ”vedertaget” ses som svenska kronor och jag borde kunna gå till konsum och handla för elräkningen hävdandes att elräkningen är svenska kronor – jag har svårt att tro att konsumkassörksan ser det ”vedertagna” i detta.

    Som sagt, definitionerna är glasklara även om du gör allt för att bladdra bort dem.

  11. ”En skuld på svenska kronor är för de flesta INTE svenska kronor.”

    En skuld som garanteras av Svenska staten (genom insättningsgarantin) och som dessutom fungerar som transaktionsmedel precis överallt är Svenska kronor för nästan alla, i lika stor utsträckning som en papperslapp som ges ut av Svenska staten och som fungerar som transaktionsmedel precis överallt. Byter du ut skuld mot ”något” som garanteras av staten och som alltid duger som betalningsmedel i Sverige så skulle nästan alla säga att det var pengar, kanske skulle de tom. kalla det Svenska kronor, även om få använder det begreppet.

    I övrigt har vi vad jag kan se nog kommit så långt som vi kan komma. Att döma av kommunikationen på din blogg har du uppenbart predikant av ett budskap, och verkar inte ha några större behov av stringens och nyansering om det inte förefaller ändamålsenligt.

  12. Märker att du inte kan bemöta de fakta som Riksbanken angett över vad som definerar svenska kronor (eller vad BIS skrivit). Om du nu anser att mina hänvisningar till dessa källor är predikningar vad är då ditt svammel? För du motargumenterar ju inte – du på påstår att det är vedertaget att en skuld i svenska kronor ÄR svenska kronor – vem försöker du lura? Det finns inget sätt du kan få det att gå ihop. Att bladdra skit som du gör är och att dimma ihop definitioner med svammel om att detta är en ”nyansering” . Stringensen i Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet ord kan du inte motbevisa (och observera att det inte är jag som ”predikar” dessa ord):
    :
    ”“–Det hela bygger på att Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra. ”
    http://www.svd.se/naringsliv/riksbanken-tjanar-miljoner-pa-krisen_1919803.svd

    Man kan fråga sig vilken bank du företräder i ditt försök att skapa dimridåer? För du är ju helt klart betald för att svamla den skit du svamlar.

    Jo man kan byta allt möjligt som betalning. Jag kan t.ex byta min bil mot att du lagar mitt hus – men det gör inte min bil till svenska kronor för det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s