Stefan Ingves: Banker skapar nästan alla pengar, men de skapar inga pengar

Stefan Ingves svarade för någon dag sedan på frågor på Svd.se: chatt med Stefan Ingves

En av frågorna som ställdes var huruvida privata storbankerna skapar merparten av alla pengar i Sverige eller inte, Ingves svarar ja på frågan men säger sedan direkt att banker bara förflyttar pengar från en hand till en annan:

Johan:Stämmer det att privata banker skapar merparten av de pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin, och sker detta i samband med att privatpersoner, företag och organisationer belånar sig?

Stefan Ingves:Ja, just så fungerar det. Tar man ett lån och köper någonting för pengarna sätter mottagaren in pengarna på bank, banken kan i sin tur låna ut pengarna igen, och så snurrar det på.

Stefan Ingves beskriver banker som finansiella intermediärer, var nya pengar skapas framgår inte av svaret.

Om samma pengar bara förflyttas mellan långivare och låntagare, hur är det då möjligt att nya pengar skapas? Och det är som Ingves beskriver, varför menar då andra centralbanker och dess rådgivare att banker inte fungerat på detta sätt senaste 50-100 åren?:

Rådgivare till Bank of England Charles Goodhart om FRB-teorin som Ingves beskriver:

“such an incomplete way of describing the process of the determination of the stock of money that it amounts to mis-instruction.”

Eller Alan Holmes, fd chef New York Fed om huruvida banker först lånar in pengar och sedan lånar ut dem:

“In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for the reserves later.”

Ekonomen Schumpeter skrev detta om vad banker gör redan på 50-talet:

Deposit-creating bank loan and its role in the financing of investment without any previous saving up of the sums thus lent have practicallty disappeared in the analytic schema of the general theory, where it is again the saving public that hols the scene

Richard Werner håller inte heller med Stefan Ingves:

Ibland oroar sig ekonomer över ”otillräckligt sparande” eller ”kapitalbrist” som de tror håller tillbaka tillväxten. Det finns inget sådant. Sparandet sätter ingen gräns för den ekonomiska tillväxten. Om så behövs kan bankerna skapa mer pengar och därmed skapa fler depositioner, som är sparmedel. Detta ökar helt visst det nominella sparandet och investerandet och därmed den nominella tillväxten.

Enligt IMF-ekonomen och fd penningskapande bankiren Michael Kumhof lånar banker ALDRIG ut pengar som den först lånat in, banker fungerar ALDRIG som finansiella intermediärer, klipp som Lincoln tipsat om tidigare:

____________________________

Det verkar som att Ingves totalt vilseledande förklaring av hur banker skapar pengar inte har med verkligheten att göra. Banker skapar/hittar på nya insättningar när de lånar ut pengar, dessa insättningar som aldrig ägt rum på riktigt garanteras av Riksbank och stat och måste därför definieras som pengar, därför ingår dem i penningmängden som SCB rapporterar varje månad.

6 reaktioner på ”Stefan Ingves: Banker skapar nästan alla pengar, men de skapar inga pengar

  1. Kan det någonsin uppstå kreditförluster i ett sådant system? Eller kan banken alltid skriva av alla påhittade lån och komma tillbaks där man började?

    • Inte i någon större omfattning, om centralbankens mandat ”finansiell stabilitet” ska kunna uppnås måste centralbanken se till att potentiella kreditförluster tas bort från bankernas balansräkningar. Centralbanken gör detta genom att växla osäkra fordringar till kontanter till det pris som behövs, även om fordringen är värdelös får bankerna bra betalt för dem. Federal Reserve har köpt värdelösa bostadsobligationer för ca tusen miljarder sedan krisen 2008.

      Några större kreditförluster kan ej uppstå i dagens system.

  2. Undrar om inte banker i princip alltid har fungerat som idag? Att de har skapat pengar alltså, eller rättare sagt, krediter. Ungefär som när handlare sålde på kredit. Köpte in för X och sålde för X+r. Jag har någonstans läst att de gamla smederna förvarade folks guld eftersom de hade kassaskåp och att folk i allmänhet inte hade råd med det. På så vis uppstod papperspengar och banker. Smeden gav ägaren ett papper som bekräftade att en viss mängd guld förvarades åt ägaren. Folk använde skuldsedlarna vid transaktioner istället för att släpa runt på guldet. Med tiden upptäckte smederna att endast en bråkdel av guldet hämtades ur kassaskåpen. Varför inte låna ut det guld som ändå bara låg stilla? Skriva lite fler skuldsedlar än vad det fanns guld … Begära ränta för ”besväret” …

    Vad jag förstår så förhindrar inte ens en guldstandard att banker skapar ”pengar” ur tomma intet, så länge de inte regleras stenhårt (om ens det hjälper).

    Skillnaden är väl bara att banker idag är än mer giriga och än mindre reglerade?

    • Skillnaden är att om bankerna låtsas att någon satt in guld hos dem och kunderna synar banken (bank run) så kan inte Riksbanken skapa guld ur tomma intet och ge till banken.

      Däremot kan riksbanken skapar kontanter ur tomma intet när bankerna hittat på insättningar som aldrig ägt rum, i dagens system är bank-runs omöjliga. Bankernas insättningar har blivit till pengar, dvs kontanter.

      • Exakt (i grund och botten). Bank runs kan fortfarande uppstå, men resultatet behöver inte innebära konkurs. Precis som du skriver så har Riksbanken möjlighet att rädda vilken bank den vill. Jag har svårt att se att Sveriges Riksbank skulle låta någon av våra fyra storbanker gå under. Jag är inte lika övertygad om att de övriga bankerna lever lika säkert. För inte alltför längesedan kunde Carnegie ha räddats, men blev istället ”privatiserat”.

        • Ja självklart låter staten och Riksbanken alla mindre banker gå omkull så att storbankernas monopol fortsätter ohotat. I USA har flera tusen små banker gått omkull sedan kraschen 2008 medan de stora fylldes med pengar och plockade upp marknadsandelar.

          Det är ett riktigt vidrigt system.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s