Logik: Fler dollar = svag dollar, färre dollar = stark dollar

Stark i förhållande till andra pappersvalutor dvs. Den här grafen för dollarindex är väldigt intressant eftersom den visar att dollarraset slutade först efter Fed började trycka pengar (tvärtemot teorierna som sprids om att Fed desperat vill ha en svag dollar):

dxy

Pengatryckandet från centralbanken startade Q4 2008, innan dess skapade Fed förhållande små summor pengar. Men varför var dollarn så svag före detta datum? Svaret är bankerna, bankernas tryckpressar ökade den totala penningmängden (se graf nedan) med över 10% år efter år före 2008:

När Fed började trycka pengar så minskade penningmängden kraftigt, detta förklarar varför dollarn blev stark när QE startade. Pengaskapandet av centralbanker är inget valutakrig, det har knappt någon påverkan alls på den totala penningmängden. Vad som försvagar penningvärdet i verkligheten är bankernas tryckpressar som skapar 97% av alla pengar i cirkulation.

Denna information är helt ignorerad trots att den förklarar vad som faktiskt händer, att fortsätta fokusera på pengar skapade av centralbanker är helt meningslöst. Det riktiga kriget förs av privata storbanker mot befolkningars plånböcker/besparingar, affärsiden är falskmyntning. Den stulna köpkraften ska lånas tillbaka till offren i utbyte mot ränta, hur kan någon bli förvånad över att världens skulder exploderar?

10 reaktioner på ”Logik: Fler dollar = svag dollar, färre dollar = stark dollar

    • En liknande siffra tas fram av SCB här:
      http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Finansmarknadsstatistik/Aktuell-Pong/37270/Behallare-for-Press/371334/

      Lån till hushållen, exkluderar dock lån till icke finansiella företag, men det är, om jag förstått saken rätt en ganska liten del av penningmängden, ca 90% av alla pengar som skapas går till husprisspekulation, därav skenande priser.

      • Tack för det Dave.

        Totalt uppgick hushållens lån hos MFI till 2 915 miljarder kronor.

        MFI:s utlåning till icke-finansiella företag uppgick i februari till 1 884 miljarder kronor.

        Undrar hur mycket som lånas ut till finansiella företag?

        Totalt uppgick M3 i februari till 2 434 miljarder. (M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.)

        Så utlåningen är bara dubbelt så stor som M3? Verkar inte så illa …

        • Per-Arne, isf är den totala penningmängden 2915 + 1884 miljarder, summan där är nog ganska lik den siffra fed tar fram. M3 som visar 2434 miljarder är väldigt missvisande som penningmängd, vilket Werner argumenterar för. Men alla lån till icke-finansiella företag är inte nödvändigtvis pengar i cirkulation om t.ex deras oanvända kreditlinor räknas in i måttet?

  1. Vari består Werners kritik mot M3 som mått?

    Ja, det är svårt att veta hur mycket av lånen som är ”pengar” i cirkulation.

    Jag undrar hur stor utlåningen är till finansiella företag. Dit borde räknas investmentbolag och hedgefonder mm. Undrar hur skuggbank-systemet ser ut i Sverige?

      • Tack!

        Det där klippet har man sett ett par gånger. Han konstaterar att nyskapad kredit är den bästa indikatorn att använda sig av vid val av tillgångar (aktier, obligationer etc). M1-M25 mäter endast insättningar vilket är ointressant som indikator för den ekonomiska utvecklingen enligt Werner.

        Det låter rimligt, men måste man inte utgå ifrån något M-mått om man vill räkna ut hur stor del av penningmängden som bankerna skapar ur tomma intet? Svårt givetvis att göra eftersom nyskapad kredit genast blir en ny insättning …

        • Kreditskapandet dvs penningskapandet är den enda faktorn som förklarar vad som händer, varför dollarn är stark eller svag, varför börsen stiger eller faller, varför husprisbubblor skapas och konjunkturläget. Samtidigt som Werner faktiskt rett ut detta låtsas Fed vara helt ovetande om vad som pågår:

          “there is still no definitive answer in terms of all its
          final uses to the question: What is money?” (Federal Reserve)

          De siffror SCB tar fram är väl inget M-mått? Inte heller siffrorna Fed tar fram i grafen ovan är ett M-mått. M-måtten ger andra siffror och reflekterar inte hur mycket aktiv köpkraft som injiceras i ekonomin. M3 t.ex kan öka bara genom att vissa tillgångar från M4 överförs till M3, penningmängden har inte ökat, det har bara gjorts en överföring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s