Brilliant explanation on how the banking system really work

Werner brilliantly explains how the banking system and financial sector really work.

Annonser

Sverige står inför en planerad kollaps

Väldigt aktuellt inlägg

Daves blogg

Inte en sådan kollaps där vi går tillbaka till stenåldern, bara en ekonomisk kollaps, en kreditkontraktion men konkurser, hög arbetslöshet och maktcentralisering. Det är vad som väntar. Den svenska eliten (de som skapar alla pengar ur intet) har svenska folket i schack matt och kan när som helst trycka på detonatorn.

Hur lyckades de? Well… har man tillgång till obegränsade mängder köpkraft är det inte jättesvårt, i det här fallet har de låst in befolkningen i en omöjlig skuldbubbla. Då de själva skapar konjunkturcykeln genom sina penningmaskiner kan de när som helst försätta landet i en lågkonjunktur där landet går från ett tillstånd av för mycket pengar (högkonjunktur), till ett tillstånd med för lite pengar (lågkonjunktur).

När tillfället känns rätt kommer de att sluta skapa pengar, det leder direkt till lägre ekonomisk aktivitet (eftersom nya pengar bankerna skapar direkt används till ekonomiska transaktioner som direkt eller indirekt driver BNP). Med…

View original post 160 fler ord

Bostadsbubblan lägesrapport #1

Pengarna var faktorn som gjorde att bostadspriserna i Sverige rusade till absurda nivåer, och pengarna kommer även att vara faktorn som får priserna att rasa när bostadsbubblan spricker. Så, för att avgöra huruvida bostadsbubblan toppat eller om den kommer att fortsätta blåsas upp, måste vi titta på hur mycket pengar bankerna skapar. Denna statistik för SCB och publiceras varje månad här på deras hemsida.

Datan som visar penningmängdens volym är ökningstakten för lån till hushåll. Den är dock alltid släpande med en månads fördröjning (trots att Riksbanken ser den i realtid). Senaste statistiken finns här och den visar att ökningstakten accelererade i maj, som var sista månaden innan amorteringskraven infördes.

I maj ökade den årliga lånetillväxten med 0,1 procentenheter jämfört med april. Det innebar att hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) hade en årlig tillväxttakt på 7,8 procent.

Vad som hänt sedan dess (i juni) vet vi först i slutet av juli. Anledningen till att jag inleder en bevakning just nu är pga amorteringskraven, fallande bostadspriser enligt Valueguard (se grafer nedan) och oro i banksystemet. T.ex att europeiska storbanker rasar i värde och brist på kapital hos Nordea m.m. Sådan oro som nu råder tenderar att få bankerna att bli mer restriktiva i sitt penningskapande som i sin tur kan sätta igång en penningmängdskontraktion (lågkonjunktur).

Maj visade att bostadsbubblan fortfarande blåses upp. Men den riktigt intressanta statistiken får vi i juli och jag återkommer med en uppdatering då.

 

‘Bostadspriser har ökat fyra till sex gånger mer än hushållens disponibla inkomst’

Penningsystemet

Bloggaren Bobubbla? uppmärksammar något intressant idag, att bostadspriser ökat fyra till sex gånger mer än hushållens disponibla inkomst under en femtonårsperiod:

”Nya siffror från Nordea visar att bostadsrättspriserna under en femtonårsperiod har ökat fyra till sex gånger mer än hushållens disponibla inkomst. I tisdagens Aktuellt presenterades statistik från HSB där det framgår att priserna på bostäder i Storstockholm har gått upp med 600 procent sedan 1996. Samtidigt har EU-kommissionen riktat kritik mot den allt högre belåningsgraden hos svenska hushåll.”ekuriren.se

Om det nu fortfarande var någon som inte förstått att vi har en massiv bostadsbubbla i Sverige, nu vet ni. SCB har f.ö under hela perioden rapporterat att skuldökningen och därmed penningmängdsökningen legat kring 5%/år (ca 130 miljarder kronor), löner har inte ökat i närheten av den ökningstakten. Den takt bankerna skapar nya pengar att skuldsätta svenska folket med är per definition en ohållbar kreditexpansion.

View original post