Hur storbankerna lurat hela svenska befolkningen

#bostadsbubblan #bostadsbubbla #pengarurluft

Se hela inslaget här

How do banks create the money supply?

• When someone takes out a bank loan the bank pretends that the borrower has paid in a deposit

• But neither the borrower nor the bank (nor anyone else) has paid in or transferred any money into the borrower’s account.

• The bank creates a fictitious deposit, and nobody is able to tell the difference – because banks are the settlement system of the economy, and we believe them to be honest accountants.

Since banks works as the accountants of record – while the rest of the economy assumes they are honest accountants – it is possible for the banks to increase the money in the accounts of some of us (those who reciece a loan), by simply altering the figures. Nobody else will notice, because agents cannot distinguish between money that had actually been saved and deposited and money that has been created ‘out of nothing’ by the banks.

This then, is also a major dustinguishing feature between credit creation in the banking system and the debasement of coinage that was implemented by monarchs in their attempts to increase the money supply: debased coins can be checked and indentified as such by experienced traders or professional assayists. However, bank credit creation is impossible to distinguish from ‘legitimate’ deposits, especially when the majority of transactions already takes place in a cashless form via the banking system

Pengar som skapas ur intet av centralbanker kan användas till bra saker

Beskrivning: Richard Werner, the inventor of the term ‘quantitative easing’ argues that the way QE has been implemented recently is failing at stimulating the real economy. Instead, quantitative easing should be targeted to transactions contributing to productive investments such as renewable energies, sustainable industries, infrastructure, education, research and development or even as a baby bonus.

Bostadsbubblan: Ett varningstecken

En tweet från en ”expert” på penningskapande banken Nordea la upp uppdaterad siffra för penningmängdens ökningstakt idag. Ökningen under oktober månad sjönk från 21 miljarder till under 16 miljarder kronor:

ska%cc%88rmavbild-2016-11-26-kl-20-44-49

Ett varningstecken, om tillväxten fortsätter att avta i takt kan smärtgränsen nås och därför alla behöver bevaka denna siffra.

Bostadsbubblan lägesrapport #4

Idag släppte SCB ny statstik för mängden pengar i cirkulation: Ökningstakten av nya pengar, skapade ur luft av privata banker till bostadssektorn fortsätter att falla efter toppnoteringen precis före amorteringskraven infördes.

Lägre tillväxttakt för hushållslån

OBS att den bara minskade med 0,1 procentenheter, från 8,4, till 8,3. Det är inte tillräckligt för att spräcka en bostadsbubbla eftersom det fortfarande skapas ca tusen miljoner kronor varje dag ur luft av de privata storbankerna. Med så mycket pengar ur luft kan bostadspriser inte annat än stiga.

Men, detta är en ny trend, tredje månaden i rad efter amorteringskraven har ökningstakten gått från att konstant öka månad efter månad till att minska månad efter månad. Sprickandet av en bubbla är en process som kan ta 1-2 år. Vid en viss gräns blir ökningstakten för låg för att hålla priserna höga vilket triggar en credit crunch.

Det bör dröja minst 4-6 månader innan vi ser någon större effekt på bostadspriserna om ökningstakten fortsätter falla i den här takten, skulle trenden accelerera så kan det gå fortare så klart.

 

Bostadsbubblan lägesrapport #2

Idag släpptes första statistiken för bankernas penningskapande (aka ”utlåning till hushåll) efter amorteringskravet infördes (juni). Tillväxttakten för pengar som används till bostadsrelaterade transaktioner (bostadslånen) minskade för första gången på över fyra år. Länk till SCB:s rapport: Lägre tillväxttakt för hushållslån

I juni hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 7,7 procent. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med maj.

Ökningstakt procent för pengar i cirkulation

Trendvändning för ökningstakten är det första tecknet på att en skulddriven bubbla i ett inflationsbaserat system (ett system som helt bygger på ständigt ökad penningmängd) kan vara på väg att spricka. Prisdata som kom tidigare i juli, för juni månad, visar att priserna på bostäder faller i Sverige:

Snabbaste raset för lägenheter i Stockholm sedan 2008

Alla varningstecken är nu på plats. Det betyder inte att det är nu bubblan spricker. Om bubblan spricker nu beror helt på vilka beslut de penningskapande bankerna tar. Fortsätter de strypa pennningtillgången kommer bubblan att spricka, var exakt smärtgränsen ligger, där penningtillgången är så låg att den triggar en kreditkollaps är svårt att säga, min gissning runt 4-5 procent.

Notera att bankerna skapade 28 miljarder kronor i juni månad, det blir ca 1 miljard kronor varje dag. Det är helt otroligt att det kan tillåtas pågå. Inte bara att det tillåts, det tom pushas och uppmuntras av staten genom monopol och statliga garantier uppbackade av våld. Sjukt land. Hur kunde det bli så här?

Bankerna skapade 820 miljoner kronor varje dag år 2015

Svaret på hur mycket pengar som skapades 2015 fick vi i SCB:s senaste utgåva av Finansmarknadsstatistik: Ökad utlåning till hushållen i november

Totalt uppgick hushållens lån hos MFI till 3 279 miljarder kronor. Det är en ökning med 222 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år.

Den första siffran (3 279 miljarder) är den totala mängden pengar i Sverige (exklusive kontanter och lån till företag). Totala mängden ökning av utlåning (med amorteringar inräknat) till hushåll är den riktiga penningmängden eftersom det är den totala mängden kontosiffror i Sverige som används av dess invånare som pengar. Detta bekräftades av Bank of England 2015.

Bankerna skapade alltså, trots amorteringar (som minskar totala mängden kontosiffror), med 222 miljarder kronor. Per öppen bankdag det här året motsvarar det ca 800 miljoner kronor, svenska storbanker pumpade mao ut närmare en miljard kronor VARJE DAG HELA ÅRET. Majoriteten av alla dessa påhittade pengar gick till att köpa bostäder, därav den stora prisinflationen på bostadsmarknaden.

Detta (hur mycket pengar som skapas varje dag av privata banker) borde vara den största frågan i Sverige då det kommer avgöra svenskarnas framtid, men jag har hittills inte sett någon ens ta upp detta faktum eller ännu mindre ifrågasätta varför det får pågå (bortsett från Positiva Pengar). Själv sitter jag kvar på läktaren och ser på när bankerna rånar det svenska folket genom massiv utspädning av penningmängden.

Jag har hittills lyckats besvara följande:

  1. Hur det går till: Digital falskmyntning
  2. Hur mycket som skapats: 3 279 miljarder kronor
  3. Var majoriteten av pengarma tar vägen: Bostadsmarknaden
  4. Vad konsekvenserna kommer att bli: Inflation, och enorm felallokering av resurser i ekonomin

_________________________________________