Vad som hände i Japan händer nu i Sverige

1990-talets utveckling i Japan
I mitten av 1989 bromsade bankerna plötsligt lånetillväxten. Ett halvår senare nådde aktiepriserna en topp och sedan slutade markpriserna stiga. Eftersom inga fler nyskapade pengar kom ut på tillgångsmarknaderna, kunde priset inte växa mer. Spekulanterna måste skydda sina positioner och började sälja. Enbart under 1990-talet dök aktiemarknaden, enligt aktieindexet Nikkei 225, med 32 procent. Även markpriserna inledde sin starka nedgång. Vissa starkt spekulativa tomter i affärsdistrikt fick se sitt ”marknadsvärde” sjunka med 80 procent eller mer. Fler och fler fastighetsspekulanter drabbades av ”problem”. När de gick i konkurs fick bankerna känna av de första osäkra fodringarna på decennier. De insåg att problemet lätt kunde växa och började därför bli mycket försiktiga. De reducerade drastiskt mängden nya lån till fastigheter, byggenskap och finansbolag. Detta drev emellertid tillgångspriserna nedåt ytterligare eftersom allt mindre nya pengar kom ut på marknaden. Därmed ökade konkurserna. När bankerna började inse de potentiellt osäkra fodringarnas enorma skala – merparten av ”bubbellånen” om 99 biljoner yen var på väg att gå snett – blev de så rädda att de inte bara slutade låna ut till spekulanter, utan även begränsade lånen till industriföretag som inte hade något med bubblan att göra.

Annonser

Bostadsbubblan update

Idag släppte SCB nya siffror över penningmängden i Sverige. Trenden med avtagande ökningstakt fortsätter, se hushåll i grafen nedan:

Ökningstakten sjönk med 0,2 procentenheter jämfört med mars. Fortfarande långt ifrån smärtgränsen (ca 4%) men det kan gå fort om bankerna blir mer restriktiva i sån långivning. Med kollapser av bonlåneinstitut som Home Capital Group, kan banker gå från hyperinflationsnivåer i penningmängdsökning till deflation, dvs minskad penningmängd.

Mängden pengar som skapas till bostadsköp är den enda faktorn som avgör prisutvecklingens framtid, så värt att ha ett öga på.

Ett stort varningtecken

Senaste månaderna har penningmängdens tillväxttakt rasat i USA (se graf nedan för årlig ökningstakt).

Mängden pengar är den avgörande faktorn för konjunkturutvecklingen -> lägre penningmängdstillväxt = färre transaktioner -> lägre BNP. Fortsätter ökningstakten att avta som den gör nu går USA snart in i en lågkonjunktur. Ingen borde bli förvånad om så sker. Kan börsen rasa från dessa nivåer? Avgör själv:

Hur storbankerna lurat hela svenska befolkningen

#bostadsbubblan #bostadsbubbla #pengarurluft

Se hela inslaget här

How do banks create the money supply?

• When someone takes out a bank loan the bank pretends that the borrower has paid in a deposit

• But neither the borrower nor the bank (nor anyone else) has paid in or transferred any money into the borrower’s account.

• The bank creates a fictitious deposit, and nobody is able to tell the difference – because banks are the settlement system of the economy, and we believe them to be honest accountants.

Since banks works as the accountants of record – while the rest of the economy assumes they are honest accountants – it is possible for the banks to increase the money in the accounts of some of us (those who reciece a loan), by simply altering the figures. Nobody else will notice, because agents cannot distinguish between money that had actually been saved and deposited and money that has been created ‘out of nothing’ by the banks.

This then, is also a major dustinguishing feature between credit creation in the banking system and the debasement of coinage that was implemented by monarchs in their attempts to increase the money supply: debased coins can be checked and indentified as such by experienced traders or professional assayists. However, bank credit creation is impossible to distinguish from ‘legitimate’ deposits, especially when the majority of transactions already takes place in a cashless form via the banking system