Hur storbankerna lurat hela svenska befolkningen

#bostadsbubblan #bostadsbubbla #pengarurluft

Se hela inslaget här

How do banks create the money supply?

• When someone takes out a bank loan the bank pretends that the borrower has paid in a deposit

• But neither the borrower nor the bank (nor anyone else) has paid in or transferred any money into the borrower’s account.

• The bank creates a fictitious deposit, and nobody is able to tell the difference – because banks are the settlement system of the economy, and we believe them to be honest accountants.

Since banks works as the accountants of record – while the rest of the economy assumes they are honest accountants – it is possible for the banks to increase the money in the accounts of some of us (those who reciece a loan), by simply altering the figures. Nobody else will notice, because agents cannot distinguish between money that had actually been saved and deposited and money that has been created ‘out of nothing’ by the banks.

This then, is also a major dustinguishing feature between credit creation in the banking system and the debasement of coinage that was implemented by monarchs in their attempts to increase the money supply: debased coins can be checked and indentified as such by experienced traders or professional assayists. However, bank credit creation is impossible to distinguish from ‘legitimate’ deposits, especially when the majority of transactions already takes place in a cashless form via the banking system

Pengar som skapas ur intet av centralbanker kan användas till bra saker

Beskrivning: Richard Werner, the inventor of the term ‘quantitative easing’ argues that the way QE has been implemented recently is failing at stimulating the real economy. Instead, quantitative easing should be targeted to transactions contributing to productive investments such as renewable energies, sustainable industries, infrastructure, education, research and development or even as a baby bonus.

Bostadsbubblan lägesrapport #5

Nu börjar det hända grejer, SCB:s nya statistik visar att pengar skapade ur intet till bostadslån hade en minskad årlig ökningstakt med 0.3 punkter i oktober. Det är största minskningen på länge:

Bostadslånen hade därmed en årlig tillväxttakt på 7,9 procent i oktober, en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med september.

I föregående inlägg kunde vi se att det var en minskning på hela 5 miljarder på månadsbasis, alltså en kraftig minskning, men då SCB:s siffra inkluderar 11 månaders utöver oktober ser minskningen liten ut (bara 0.3 procent). Det är fortfarande tidigt, men håll ett öga på detta. Kommande tre månader blir extremt intressanta för bostadsbubblans fortsatta utveckling.

Bostadsbubblan: Ett varningstecken

En tweet från en ”expert” på penningskapande banken Nordea la upp uppdaterad siffra för penningmängdens ökningstakt idag. Ökningen under oktober månad sjönk från 21 miljarder till under 16 miljarder kronor:

ska%cc%88rmavbild-2016-11-26-kl-20-44-49

Ett varningstecken, om tillväxten fortsätter att avta i takt kan smärtgränsen nås och därför alla behöver bevaka denna siffra.

Hyperinflation på bostadsmarknaden, vems fel är det?

Skulderna bland svenskar har i över 30 år haft en ohållbar ökningstakt där de ökat ca fyra gånger så fort som löner och BNP. Om skuldsättning ökar flera gånger fortare än återbetalningsförmågan (BNP, löner) så är det omöjligt att förhindra mer skuldökning för att täcka bortfallet av nyskapade pengar som används till betala tillbaka tidigare lån + ränta.

Riksbanken förstår inte detta samband. De förstår inte att om de låter privata banker skapa tusen miljoner kronor per dag i 30 års tid till främst bostadslån så kommer svenska kronans värde urholkas så mycket att de som får lön i den kommer behöva låna upp bortfallet av köpkraft.

Detta är orsaken till att du inte längre får något för pengarna på bostadsmarknaden. Färre å färre kvadratmeter till allt sämre kvalité. Svenskens köpkraft på bostadsmarknaden har blivit hyperinflaterad, och de har i processen blivit hopplöst skuldsatta till de banker som får skapa alla dessa pengar ur tomma intet.

Riksbanken har inte ens antytt att de förstår sambandet mellan penningmängd och köpkraft. Alla med någorlunda förståndsgåvor förstår att om penningmängden expanderas med över 10% per år i ca 30 års tid kommer köpkraft per valutaenhet minska kraftigt.