Vad som hände i Japan händer nu i Sverige

1990-talets utveckling i Japan
I mitten av 1989 bromsade bankerna plötsligt lånetillväxten. Ett halvår senare nådde aktiepriserna en topp och sedan slutade markpriserna stiga. Eftersom inga fler nyskapade pengar kom ut på tillgångsmarknaderna, kunde priset inte växa mer. Spekulanterna måste skydda sina positioner och började sälja. Enbart under 1990-talet dök aktiemarknaden, enligt aktieindexet Nikkei 225, med 32 procent. Även markpriserna inledde sin starka nedgång. Vissa starkt spekulativa tomter i affärsdistrikt fick se sitt ”marknadsvärde” sjunka med 80 procent eller mer. Fler och fler fastighetsspekulanter drabbades av ”problem”. När de gick i konkurs fick bankerna känna av de första osäkra fodringarna på decennier. De insåg att problemet lätt kunde växa och började därför bli mycket försiktiga. De reducerade drastiskt mängden nya lån till fastigheter, byggenskap och finansbolag. Detta drev emellertid tillgångspriserna nedåt ytterligare eftersom allt mindre nya pengar kom ut på marknaden. Därmed ökade konkurserna. När bankerna började inse de potentiellt osäkra fodringarnas enorma skala – merparten av ”bubbellånen” om 99 biljoner yen var på väg att gå snett – blev de så rädda att de inte bara slutade låna ut till spekulanter, utan även begränsade lånen till industriföretag som inte hade något med bubblan att göra.

Annonser

Intressant läsning om bostadsbubblan

https://unvis.it/svd.se/norgehistorien-som-kan-spracka-bostadsbubblan

Bostadsbubblan hade kanske kunnat hållas intakt i ett par veckor till, eller en månad eller två, om det inte varit för en osedvanlig handlingskraft hos några norrmän. Efter börsens stängning en onsdagskväll i slutet på augusti vräkte det norska bolaget Obos, tillika en av Nordens största fastighetsutvecklare, ut aktier för drygt en miljard i bostadsbyggaren JM.

Obos började köpa på sig aktier i JM så sent som våren 2016, vilket bolaget då beskrev som en långsiktig finansiell placering. Reträtten kom därmed som en total överraskning och kalldusch för övriga ägare i JM. Obos kovändning är svår att avfärda som en norsk nyck. Obos kan nämligen mycket väl vara de första som, utan att reflektera över konsekvenserna, konstaterar att kejsaren är naken. Till Nyhetsbyrån Direkt säger norrmännen nämligen att man sålt rubbet i JM för att skaffa sig en ordentlig krigskassa. Den behöver man när den rådande överetableringen av bostadsbyggare i Sverige leder till blodbad.

Och:

 

En annan sida av en allt trögare bostadsförsäljning, till följd av ett växande antal färdiga lägenheter, är att risken ökar för att byggherren får finansiella problem. Planerade bostadsprojekt finansieras till stor del av sålda lägenheter från tidigare projekt och lån. Byggherrarnas tidigare så självspelande piano kanske inte tystnar helt, varje bostadsprojekt är ett enskilt bolag. Det betyder att byggherrar, för att överleva i sämre tider, skapat koncerner som ser ut som bläckfiskar. Om en eller annan ”tentakel” måste kapas så överlever man i alla fall.

Det är då, när bostadsbyggarna inte har råd längre, som norrmännen på Obos vill använda pengarna från försäljningen av JM-aktierna för att fyndköpa havererade projekt med osålda lägenheter. Det kan betyda att prislappen på lägenheter i nya föreningar kan sjunka lite mer, och snabbare, än lägenheter i äldre och finansiellt starkare föreningar.

Pengarnas effekt på bostadsbubblan börjar synas

Fler tecken på att bostadsmarknaden börjar förändras i samband med att den drivande faktorn – mängden pengar skapade av banker nu avtar. Här är ett exempel:

https://www.svd.se/maklare-miljonklippen-forsvunna-pa-nya-boratter

Bostadsklipparnas tid är förbi. De senaste åren har det gått att tjäna miljoner på att teckna sig för nyproducerade lägenheter och sedan sälja dem före inflyttning. Men nu är fenomenet så gott som dött, enligt mäklare.

Flera mäklare pekar på att det blivit svårare att låna.

Bostadsbubblan update

Idag släppte SCB nya siffror över penningmängden i Sverige. Trenden med avtagande ökningstakt fortsätter, se hushåll i grafen nedan:

Ökningstakten sjönk med 0,2 procentenheter jämfört med mars. Fortfarande långt ifrån smärtgränsen (ca 4%) men det kan gå fort om bankerna blir mer restriktiva i sån långivning. Med kollapser av bonlåneinstitut som Home Capital Group, kan banker gå från hyperinflationsnivåer i penningmängdsökning till deflation, dvs minskad penningmängd.

Mängden pengar som skapas till bostadsköp är den enda faktorn som avgör prisutvecklingens framtid, så värt att ha ett öga på.