Experterna på Riksbanken vill att mer pengar skapas ur intet

Det är inte 0 procent reporänta som är intressant i sig, den är betydelselös eftersom bankerna aldrig använder repor, det är anledningen till att Riksbanken väljer att sänka den som är intressant. Riksbanken anser att svenska folket behöver mycket mer inflation än idag, en ökning på 5,7 procent per år av penningmängden är inte nog.

Allt detta beror på att Riksbanken är troende, de tror på KONSUMENTPRISINDEX. Siffran som KPI visar är sanningen och ingen fakta från verkligheten som indikerar annat (t.ex penninmängdsökningen) kan få dem att ändra på denna uppfattning. Mao är KPI den verkliga inflationen i Sverige enligt dem som har monopol på att skapa pengar i Sverige. Tyvärr får vi andra leva med konsekvenserna, att bankerna får skapa ca 500 miljoner per dag leder självklart till att köpkraften per krona ständigt minskar och effekten av detta kan vi se i tillgångspriser som t.ex bostäder.

Att personerna på Riksbanken är så korkade att de inte kan se dessa enkla logiska samband är väldigt intressant. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att experterna på Riksbanken är idioter med ovanligt låga förståndsgåvor, precis den typ av människor vi inte ska tilldela ett monopol på att skapa pengar ur intet eller låta ansvara för penningmängdstillväxten.

Observera att eftersom Riksbanken inte förstår att reporäntan inte styr penningmängden så kommer de inte heller lyckas med sitt mål om mer inflation. De tror fortfarande att reporäntan är ett styrmedel trots att ingen historia hittills visar att reporäntan har någon form av påverkan på penningmängdstillväxten. Det hela är ett stort skämt.

 

 

Bostadsbubblan: ny reglering får lånetillväxten att minska ytterligare

Finansinspektionen anser att bankerna håller för lite kapital (som framförallt omfattar ”likvida” räntebärande papper) i förhållande till de pengar de skapar ur tomma intet för att låna ut till spekulation på bostadsmarknaden, från Svd.se: Bankerna sätter av för lite kapital för utlåningen till bolån. Samtidigt anser finansinspektionen att bankerna inte behöver hålla några pengar alls, då reservkraven i Sverige är noll (komiskt eller hur?). Sk fractional reserve banking tillämpas alltså inte i Sverige, även om de påstår det i National Ek grundkurs. Resultatet har blivit att svenska banker knappt har några pengar alls.

Hur som helst, denna reglering (ökade kapitalkrav) som FI tänker införa kommer att få lånetillväxten att minska eftersom bankernas förmåga att skapa bolån minskar. För att bankerna ska kunna skapa nya pengar för utlåning till bostadsköp måste de först öka andelen kapital kraftigt, detta kan antingen göras genom att minska andelen bostadslån eller genom att öka mängden kapital i förhållande till andelen bolån.

För att en bank ska kunna minska mängden bolån måste någon annan bank ta över dessa lån, men eftersom alla svenska banker behöver minska andelen bolån alternativt öka mängden kapital kommer detta inte vara möjligt.

För att en bank ska kunna öka mängden kapital måste de ta in pengar genom nyemission eller få in pengarna genom vinster, något som kommer att ta tid. Min gissning är att bankerna inte är speciellt intresserade nyemissioner (det enda alternativet som kan öka kapitalet direkt) utan istället börjar med att tvärbromsa utlåningen. SEB har redan tjuvstartat (visste de redan om att kapitalkraven skulle höjas?): Storbank: nej till nya bolånekunder

Vi kan anta SEB har sett till att marknadsandelarna på nya bolån hittills i år har tvärbromsat

Troligtvis kommer allt fler banker börja se sina spekulativa bostadslån som problem/risker istället för säkra inkomstkällor framöver pga bolånetak och ökade kapitalkrav och därmed är fortsatt avstannad kreditgivning sannolik (ökningstakten har redan fallit till samma nivå som 1997). Finansinspektionens regleringar håller på att knäcka den svenska 2,1 biljoner kronor stora bostadsbubblan och därmed den svenska ekonomin, regleringarna kom bara ca 15 år för sent, bra jobbat!

Läs också:
Exempel på vad som händer när bankerna bromsar lånetillväxten
Bankernas riskbenägenhet minskar redan?
Bolånetaket leder nu till konkurser
Stefan Ingves överväger amorteringskrav efter 15 år av ohållbar kreditgivning