Pengar som skapas ur intet av centralbanker kan användas till bra saker

Beskrivning: Richard Werner, the inventor of the term ‘quantitative easing’ argues that the way QE has been implemented recently is failing at stimulating the real economy. Instead, quantitative easing should be targeted to transactions contributing to productive investments such as renewable energies, sustainable industries, infrastructure, education, research and development or even as a baby bonus.

Hyperinflation på bostadsmarknaden, vems fel är det?

Skulderna bland svenskar har i över 30 år haft en ohållbar ökningstakt där de ökat ca fyra gånger så fort som löner och BNP. Om skuldsättning ökar flera gånger fortare än återbetalningsförmågan (BNP, löner) så är det omöjligt att förhindra mer skuldökning för att täcka bortfallet av nyskapade pengar som används till betala tillbaka tidigare lån + ränta.

Riksbanken förstår inte detta samband. De förstår inte att om de låter privata banker skapa tusen miljoner kronor per dag i 30 års tid till främst bostadslån så kommer svenska kronans värde urholkas så mycket att de som får lön i den kommer behöva låna upp bortfallet av köpkraft.

Detta är orsaken till att du inte längre får något för pengarna på bostadsmarknaden. Färre å färre kvadratmeter till allt sämre kvalité. Svenskens köpkraft på bostadsmarknaden har blivit hyperinflaterad, och de har i processen blivit hopplöst skuldsatta till de banker som får skapa alla dessa pengar ur tomma intet.

Riksbanken har inte ens antytt att de förstår sambandet mellan penningmängd och köpkraft. Alla med någorlunda förståndsgåvor förstår att om penningmängden expanderas med över 10% per år i ca 30 års tid kommer köpkraft per valutaenhet minska kraftigt.

SCB: Ökningstakt för nyskapade pengar till bostadslån fortsätter minska

Ny statistik från SCB visar att ökningstakten för nyskapade pengar till bostadslån fortsätter minska, om än marginellt:

Hushållens bostadslån uppgick till 2 852 miljarder i september. Det är en ökning med 20 miljarder jämfört med föregående månad och 217 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Bostadslånen hade därmed en årlig tillväxttakt på 8,2 procent i september, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med augusti.

Knappast tillräckligt för att få en sätta igång en credit crunch, men ändå en minskning, kanske starten på en nya trend efter en lång period av accelererad ökningstakt?

Notera mängden pengar som bankerna öser ut på bostadsmarknaden, ungefär 1 miljard per dag som banken har öppet. Alltså, pengar som skapas ur intet och späder ut köpkraften i bostadssektorn = 1,000,000,000 per dag!?!?!??#”??#?”#

Wake up.

 

Bostadsbubblan lägesrapport #4

Idag släppte SCB ny statstik för mängden pengar i cirkulation: Ökningstakten av nya pengar, skapade ur luft av privata banker till bostadssektorn fortsätter att falla efter toppnoteringen precis före amorteringskraven infördes.

Lägre tillväxttakt för hushållslån

OBS att den bara minskade med 0,1 procentenheter, från 8,4, till 8,3. Det är inte tillräckligt för att spräcka en bostadsbubbla eftersom det fortfarande skapas ca tusen miljoner kronor varje dag ur luft av de privata storbankerna. Med så mycket pengar ur luft kan bostadspriser inte annat än stiga.

Men, detta är en ny trend, tredje månaden i rad efter amorteringskraven har ökningstakten gått från att konstant öka månad efter månad till att minska månad efter månad. Sprickandet av en bubbla är en process som kan ta 1-2 år. Vid en viss gräns blir ökningstakten för låg för att hålla priserna höga vilket triggar en credit crunch.

Det bör dröja minst 4-6 månader innan vi ser någon större effekt på bostadspriserna om ökningstakten fortsätter falla i den här takten, skulle trenden accelerera så kan det gå fortare så klart.